1   +   9   =  

Teknik påverkar politiken och valrörelser mer än vi tror. Det menar iallafall många konsulter och journalister. Donald Trump är det senaste exemplet. Han besegrade sina 16 motkandidater inom republikanerna genom att ständigt göra nya utspel på Twitter.

Detta medan den förväntade segraren, förre guvernören Jeb Bush använde gamla arbetsmetoder, det vill säga göra några stora utspel där han i linjetal lade fast sin politik i detalj på olika centrala teman. Förr kunde mediedebatten om ett sådant tal pågå i dagar, med kommentarer för och emot. Nu försvann nyheten om talet efter några få timmar — Trump hade gjort ett nytt twitterinlägg.

Konsulten Alex Conant, som arbetade för senator Marco Rubio, uttrycker det slagfärdigt till New York Times när han summerade primärvalet:

— Det var ingen nyhetscykel, allt var som en enda stor vattenslang.

Vi som sett teveserien ”Vita huset” (West Wing) vet att man vid millennieskiftet talade om att medielandskapet förändrats. Tidigare hade man TV-nyheter på kvällen och morgontidningarna dagen efter, men nyhetscykel ändrades till att rullar på 24 timmar om dygnet genom kabeltevekanalerna, tidningarnas internetuppdateringar och bloggar. Ett mindre misstag, som en olycklig formulering, kunde cirkulera hela dygnet i olika kanaler.

Successivt har ny informationsteknologi påverkat valrörelserna. Amerikanska presidentvalet 2000 var mejl det nya sättet att nå ut till många på ett snabbare och billigare sätt än snigelbrev och annonser. I valet 2004 hade bloggar inflytande genom att avslöja gammelmedia när de var vinklade. 2008 blev ett Facebookval för kandidater att nå spridning för sina budskap. 2012 var ett Twitterval. Och 2016 blir ett Snapchatval, menar New York Times-medarbetaren Jim Rutenberg.

I Dagens Samhälle förklarar Martin Schori varför metaforen om vattenslang är träffande för dagens medielogik:

Mycket av dagens medieklimat liknar en vattenslang som släppts lös på en gräsmatta: Det sprutar vilt, överallt och, framför allt, hela tiden. Förut gällde det att sätta agendan med stora utspel och konkreta förslag, nu handlar det om vem som hela tiden kan mata ett ständigt flöde med nyheter på sociala medier som Twitter, Facebook och Snapchat samt etablerade mediers sajter och dygnet runt-sända tv-kanaler. Lyckas du inte med det syns du inte, och det spelar ingen roll hur smarta dina förslag är.

Snapchat är som twitter fast med bild — och det nya är att inlägget raderas efter 24 timmar. Försvinner. Minnet av tidigare uttalanden försvinner. Bara det senast sagda gäller.

Det är detta medieklimat som Donald Trump har förstått.

Men förbättrar eller försämrar det samhällsdebatten? En klar fördel är att ingen är förhindrad att delta i samhällsdebatten. Alla kan skriva en tweet eller Facebookinlägg. Grindvakterna som gammelmedia utgjorde är borta. Det betyder ökad öppenhet, större frihet för alla.

I ett längre perspektivet är det inte bra om den ökade mångfalden och den stora volymen på nyhetsflödet resulterar i att makthavare inte ställs till svars därför att seriös och genomarbetad kritisk granskning snabbt drunknar i andra nyheter. Att det ytliga och spontana tävlar med det djupa och noga utredda, är inte optimalt.

Eftersom teknologin är ny, upplever vi dess ”barnsjukdomar” där allt blandas planlöst. Jag hoppas att vi kommer att kunna utveckla olika arenor och där det snabba och ytliga mer kommer att tillhöra arenan underhållning så att samhällsnyheter kan skapa en egen arena för mer seriösa diskussioner om genomarbetade förslag.

Dick Erixon
2016-09-08