När Göran Persson tolkar maktspelet

Den gamle statsministern och maktspelaren Göran Persson (S) är inte nöjd med hur hans parti agerar utifrån aktuella opinionsströmmar, men är nöjd att Centerpartiet och Liberalerna lagt sig platt i spelet om regeringsmakten.

Socialdemokraterna leder en svag regering och Göran Persson är orolig för hur hans efterträdare agerar i det politiska maktspelet. Särskilt när det kommer till Sverigedemokraterna och deras roll som vågmästare i riksdagen.

– Jag tror att det finns en risk för att man ger sig in i den här diskussionen om ”vem tar vem”. Det vore bättre om socialdemokratin fokuserade på de brister i samhället som har gjort att SD fått stöd, säger Persson till Aftonbladet.

Han menar att det inte alls bara är missnöje med invandringspolitiken som fått Sverigedemokraterna att växa sig stora.

– Det finns också en allmän känsla av att stora delar av Sverige lämnas efter. Stora grupper känner sig orättvist behandlade. Om S fokuserar på de brister folk ser och driver en hård valrörelse kring detta, då kan det bli ett helt annat resultat än vad vi har sett tidigare.

Här visar Göran Persson sin förmåga som politisk taktiker. Men samtidigt brist på strategiskt tänkande. Vad är det som driver utvecklingen så att många känner att de hamnar på efterkälken? Vilken politik är det som gör att människor känner sig orättvist behandlade?

Svaret är globaliseringen och en mycket stor invandring. De tränger ut välfärden för stora grupper. Medan fattigpensionärer lämnas därhän, öser Socialdemokratin mångmiljardbelopp till flyktingförläggningar och bidrag till nyanlända. Då finns inga gränser för hur mycket pengar regeringen kan spendera. Men de som arbetat hela sina liv i slitsamma yrken, till dem finns ingenting.

Att människor kommer till landet är inte problemet. Problem skapas av för stora volymer och på vilket sätt de kommer och på vilket sätt de sedan lever i landet. Andelen nyanlända som kommit i arbete efter sju år är för utomeuropeiska migranter 25 procent. Den överväldigande majoriteten hamnar i bidragsberoende, vilket resulterar i en stor belastning på välfärden.

Om invandringen varit på historiskt genomsnittlig nivå, det vill säga en andel utlandsfödda på under tio procent av befolkningen, och de nyanlända haft skyldighet att från första dagen försörja sig själva, vilket också är det historiskt normala, hade inte invandringspolitiken varit avgörande. Återkommande mätningar av opinionen visar att 60-80 procent av svenska folket mer vill ha den historiska nivån på invandring än den som skett på senaste årtionden.

Det är alltså inte invandring i sig som är orsakar problemen, utan en extrem invandringspolitik som saknar folkligt stöd.

Som maktspelare ser Göran Persson hur svaga de borgerliga partierna är. Medan Jan Björklund (L) och Annie Lööf (C) utesluter att regera med passivt stöd av SD har Anna Kinberg Batra (M) inte satt ned foten.

– Inom Moderaterna finns en nyliberal falang, som inte alls kan tänka sig att samarbeta med SD. Sedan finns det också väldigt många klassiska högerpolitiker som tycker att det är makten värd att samarbeta med dem. Hur Kinberg Batra håller ihop falangerna i frågan om SD kommer att avgöra väldigt mycket av hur valdebatten ser ut, spår Göran Persson.

Vilka tecken som Persson ser på att Moderaterna skulle vara splittrade anger han inte. Men nog har han rätt i att Moderaterna måste välja mellan en evig maktpolitisk ökenvandring eller om man väljer att agera utifrån den icke-socialistiska majoritet som faktiskt aldrig varit större i Sveriges riksdag.

Dick Erixon
2016-09-30