I veckan faller domarna mot fyra män som åtalats för medhjälp vid attentatet mot Lars Vilks och en judisk församling i Köpenhamn. Inför beslutet förs debatt i Danmark om när ett våldsdåd är terrorism.
I helgen sköts fem personer ihjäl i ett köpcenter i delstaten Washington och förra helgen sprängdes en bomb i New York och en annan bomb gick inte av. De var av samma konstruktion som bomberna vid Boston Marathon men av sämre kvalitet. Då framgick tydligt att politiker har börjat tona ner terrorkopplingar. New Yorks borgmästare talade om ”en explosion”, i ett försök att göra medvetna mordförsök till olyckshändelser.
Borgmästaren Bill de Blasio fick hård kritik för försöken att mörklägga terrorhandlingar. Hans partikamrat, den demokratiske guvernören i New York Andrew Cuomo, valde att direkt tala om en misstänkt terrorhandling.
Därmed har en debatt startat som också börjat föras i Europa. Vilka är kriterierna för att en våldsam handling skall kallas terror och hur säkra ska myndigheterna vara innan man anger detta som ett tänkbart motiv?
I veckan faller domarna i Danmark mot fyra misstänkta medhjälpare till attacken mot Lars Vilks och en judisk församling i Köpenhamn där två personer dödades av en gärningsman som sedan själv dog i skottlossning mot polisen.
Den danska dagstidningen Politiken intervjuar svenske terrorforskaren Magnus Ranstorp om när våld blir terror.
– Regeringspartier kan ha ett intresse av att tona ner terrorhotet, medan populistiska partier kan försöka utnyttja dem. Det blir en polariserad och splittrande debatt, säger Ranstorp.
– Polariseringen hänger också samman med flyktingkrisen. Islamska staten är självfallet mycket villiga att utnyttja den. De sänder människor in i Europa med flyktingströmmen. Många regeringar kämpar med hur man ska hantera detta
När det gäller att definiera terrorhandlingar förklarar Ranstorp att man i USA av tradition brukar fokusera på en gärningsmans nätverk och ”mandat”, medan man i EU mer fokuserar på ändamålet med våldshandlingarna. Terrorism är enligt EU:s definition en särskilt våldsam handling som har till ändamål att destabilisera och sätta skräck i ett samhälle.
Tidningen resonerar sedan kring frågan om det är enklare att betrakta våldsbrott av muslimer som terrorbrott och kommer in på skillnaden mellan terror och hatbrott. Polischefen Thorkild Fogde motsätter sig beskrivningen att muslimer skulle bedömas utifrån annat än objektiva kriterier.
– Men jag kan medge att avgränsningen mellan en terrorhandling och ett hatbrott kan vara svårt. Bägge brotten begås ju utanför det vi kallar normala motiv. Ett normalt motiv kan vara vrede, avundsjuka eller jakt på rikedom.
– Terror- och hatbrott begås av en gärningsman som vanligtvis inte har någon relation till dem som utsätts för våldet. Om man antar att båda är grundade i hat, kan man diskutera hur långt hatet räcker. Räcker det att man önskar slå ihjäl en person därför att denne är jude, eller önskar man slå ihjäl personen för att denne är jude och för att skrämma alla andra judar och alla andra demokratiskt sinnade till att låta bli att teckna profeten, frågar Fogde.
I sommarens många terrordåd i Europa var det en dödsskjutning som först omtalades som terror, men där polisen i München sedan tog tillbaka den beskrivningen. Den tysk-iranske 18-åring som sköt ihjäl nio personer och sedan tog sitt eget liv var psykiskt störd och hade inte på sin dator eller telefon någon koppling till islamister.
På frågan hur polisen i München gör skillnad mellan terror och någon som löper amok, svarar polisens talesman att det inte finns någon tydlig avgränsning. Omständigheterna och motiven analyseras under brottsutredningen.
– I takt med att fler enstöringar begår våldshandlingar, utan egen tillhörighet till terrornätverk, måste vi ha i minnet att detta ändå kan vara terrordåd, säger Jakob Scharf, förre chefen för danska säkerhetspolisen till Politiken.
Se mer: Politiken i Hvornår er en gerningsmand terrorist?, Fox News i Mall shooting suspect was ’zombie-like’ when arrested, officials say