Hela 18 procent av radikaliserade islamister i Norge är att betrakta som konvertiter, uppger norska säkerhetspolisen, PST, i en nyligen publicerad rapport. Efter terroraktionerna i London 2005 har PST arbetat intensivt mot att förebygga radikalisering. Syrienkonflikten pekas särskilt ut som en stark bidragande faktor till radikalisering i Norge.
Norska säkerhetspolisen har inför rapporten velat ha svar på frågor som var Norges radikaliserade islamister kommer ifrån, vilken kriminalitet de varit inblandade i och vad de har för koppling till Norge och det norska samhället. PST uppger att rapporten ska ses som en ”grovanalys” då bakgrundsmaterialet varit begränsat på grund av de personuppgiftslagar som råder i landet.
Undersökningen visar på att 42 procent av de radikaliserade männen och sex procent av kvinnorna har varit involverade i narkotikarelaterad kriminalitet. Vidare slår utredningen fast att psykisk ohälsa, som isolerat fenomen, inte är en indikator på större benägenhet att delta i terrorhandlingar. Låg utbildning framkommer som en bidragande faktor till radikalisering.
Myndigheten påpekar att det går att förebygga och agera mot islamistisk extremism.
– Bara genom att vi alla tar ett gemensamt ansvar för att fånga upp och förebygga radikalisering kan vi som samhälle förebygga framtida terroraktioner, säger PST:s chef Benedicte Bjørnland, i en kommentar till rapporten.
Svenska säkerhetspolisen kan enligt Ekot inte uppge hur många konvertiter det finns bland islamister i Sverige. Det finns dock exempel på hur personer uppvuxna i Sverige anslutit sig till terrorgrupper. Den uppmärksammade islamisten, Michael Skråmo, har under sin uppväxt varit bosatt i Göteborg. Innan han tog med sig familjen och reste till Syrien för att bedriva jihad blev han inbjuden till SVT:s Debatt.
Säpo har tidigare angett att så många som 300 personer kan ha rest till Syrien för att delta i kriget.
Så många som 88 procent av islamisterna har utländsk eller blandad bakgrund och 17,5 procent har mist sina föräldrar under sin barndom eller i ungdomsåren. Rapporten jämför inte olika extrema miljöer utan fokuserar på radikaliserade islamister.
Det beskrivs att problemet är ”multietniskt” och inte kan kopplas till någon specifik etnisk tillhörighet. Pakistanier och somalier uppges vara underrepresenterade och konvertiter överrepresenterade. Som konvertit räknas den vars båda föräldrar är icke-muslimer.