En stor del av reformutrymmet går inte till de mest utsatta medborgarna i landet utan till nyanlända. De eftersatta hamnar därför än mer på efterkälken, medan asylpolitiken slukar miljarderna.

Mer än hälften av regeringens totala budgetsatsning på 24 miljarder är invandringsrelaterad. Även om regeringen kallar sin enskilt största satsning på 10 miljarder för ”välfärdsbidrag till kommunerna” så går större delen till att täcka upp för kortsiktiga kostnader för invandring. Bland annat skär regeringen ner på kommunernas ersättning för ensamkommande barn och ungdomar. Utöver det går även drygt 3 miljarder till nyinvandring i form av ökat anslag till Migrationsverket.

– Jag tror att mycket om konflikten 2018 kommer att handla om skatter och välfärd, vilka ska ha tillgång till vad? När man stramade åt flyktingpolitiken i höstas var det därför att det finns en konflikt här, mellan en näst intill oreglerad invandring och en generös välfärd. Det är intressant att se hur samtalet har skiftat från att invandringen behövs för tillväxten och nu talar vi om hur vi ska ha råd med effekterna av invandringen, säger Alice Teodorescu, politisk redaktör på Göteborgs-Posten till SVT i en kommenterar om regeringens budgetproposition.

Hon ser också en kommande strid om vart skattepengarna går.

– Vi kommer att få skattehöjningar och därmed betala mer och få ut mindre av välfärden. Det kommer att på längre sikt leda till en infekterad diskussion om välfärdens uppdrag och där skattemoralen kan komma att påverkas. Vad får man för skatterna? Varför ska man betala två gånger, först höga skatter och samtidigt skaffa sig privata försäkringar för att få ekvationen att gå runt.

På detta replikerar Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet, att det inte ligger några större skattehöjningar i den socialdemokratiska budgeten. Men hon medger att situationen inte är normal.

– Det är inget normalläge. Vi har haft en väldigt, väldigt stor asylinvandring förra året. Det går inte bortse från att dom människorna kostar pengar. Hälften ungefär, kommer inte att få uppehållstillstånd, resten ska gå i skolan, på dagis, ska komma in på den svenska arbetsmarknaden. Att det inte skulle kosta pengar, framstår som lite kontextobundet [verklighetsfrämmande]. Det finns ju behov av att snabbt sätta in resurser så att de kommer in i samhället, säger Ursula Berge.

Arbetslösheten förväntas ligga på 6,2 procent år 2020, trots att regeringen utlovat Europas lägsta arbetslöshet vilket därmed inte kommer att uppnås.