Arbetslösheten sjunker, handeln går bra och fastighetsmarknaden återhämtar sig. Utvecklingen i Storbritannien tuffar på, trots paniken efter att resultatet i folkomröstningen blev känt.
Enligt ny statistik i veckan tonar ingen kris upp i Storbritannien två månader efter britternas beslut om Brexit. Arbetslösheten minskade något i juli och detaljhandelns försäljning ökade med 5,9 procent.
”Eventuella svallvågor blir små och grunda. Det blir en initial påverkan i år, men går över när andra frågor tar över, som tillväxten och oljepriset,” säger Gabriel Stein på analysfirman Oxfod Economics till Dagens Industri. Han menar att Brexit ser ut att ha inneburit kortfristiga effekter. Skattetrycket är fortfarande lägre i Storbritannien och marknaderna är mindre reglerade.
På fastighetsmarknaden blev det tvärstopp direkt efter folkomröstningen, men nu säger Gerard Versteegh som äger fastighetbolaget CEG i London att paniken har lagt sig. ”Det har stabiliserats snabbare än jag hade väntat mig.”
Det snabba bytet av premiärminister och ny regering har hjälpt att stabilisera läget, menar flera bedömare.
”Theresa May har inte gjort några misstag. Hon säger inte så mycket för att inte dra upp förväntningarna”, säger Stephen Booth vid tankesmedjan Open Europe till Dagens Industri. Han tror att regeringen snarare vill ha ett långtgående frihandelsavtal med EU än att gå in i EES-området med Norge och Island.
Troligen utlöser Storbritannien artikel 50 om utträdesförhandlingar först efter valen i Holland, Frankrike och Tyskland nästa år. Det innebär att landet lämnar EU tidigast hösten 2019.
På börserna steg FTSE-100, med de största bolagen, även omedelbart efter folkomröstningen. FTSE-250, med många medelstora brittiska företag som främst arbetar inom landet, föll kraftigt efter folkomröstningen, men har nu till stor del återhämtat sig, skriver Wall Street Journal.
Brittiska pundet är lägre värderat vilket innebär högre importpriser, men samtidigt får brittiska företag bättre konkurrensläge vid export.
Rapporterna två månader efter den brittiska folkomröstningen om att lämna Europeiska unionen påminner mycket om läget i Sverige efter svenska folkets nej till euron 2003. Många förutspådde kris och katastrof om Sverige inte gick med i valutan, men efteråt uteblev krisen och med åren blev det tydligt att svenska folket bättre än experterna förstod vad saken gällde. En liknande utveckling är möjlig också för Storbritannien.