Efter fjolårets stora tillströming av asylsökande täljer svenska tolkbolag guld med fällkniv. Det offentliga får därmed ännu en kostnad att betala med de skattemedel som ska gå till välfärdstjänster.

En ny miljardindustri har snabbt vuxit fram i välfärdssamhället. Behovet av tolkar på olika språk har ökat dramatiskt hos myndigheter och sjukvård. Samhället skriker efter tolktjänster, skriver Dagens Industri som intervjuat några aktörer.

– Det har varit ett jättehögt tryck sedan i höstas när så många sökte asyl i Sverige. Vi har nästan fördubblat vår omsättning på ett år, säger Anders Fredberg, vd för Språkservice med huvudkontor i Malmö och uppdragsgivare som Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Region Skåne. Man räknar med en omsättning på nära en halv miljard kronor i år.

Även om antalet nya asylsökande inte är lika många nu, ökar trycket på tolkar eftersom de som är här innebär allt fler och tyngre uppdrag i samband med asylutredningar och att nyanlända ska ha kontakt med skolor, sjukvård och myndigheter.

– Totalefterfrågan har ökat i flera år, säger Anders Uddfors, vd för tolkjouren Semantix som också räknar med en omsättning på en halv miljard kronor i år, en fördubbling på tre år.

Arabiska är det i särklass mest efterfrågade tolkspråket. Därefter följer dari, som talas i Afghanistan, somaliska och tigrinja, som företrädesvis talas i Eritrea och delar av Etiopien, och där råder det också störst brist på tolkar enligt Socialstyrelsen.

– Vi blir tvungna att tacka nej till ungefär 15 procent av alla uppdragsförfrågningar, framför allt i språket dari”, säger Jonas Ahlstedt, vd vid Stockholms Tolkförmedling, där förre näringsministern Björn Rosengren (S) är ordförande. Man ökat omsättningen till en kvarts miljard i år enligt prognos.

Tolkbranschen beklagar att flera landsting och regioner i sina upphandlingar mer tittar på priset än på kvaliteten. Lönerna för tolkarna är därför låga, vilket försvårar ambitioner att höja kvaliteten. Men samtidigt erhåller auktoriserade tolkar betydligt högre lön. ”Det är få branscher där det lönar sig så mycket att utbilda sig”, säger en företrädare för tolkbolagen.

Behovet av tolkverksamhet inom välfärden ökar snabbare än resurserna ökar till branschen.

Se mer: DI i Dubbelt upp för tolkservice.