Kris och apati råder inom polisen. Allt färre brott klaras upp av polisen. Missnöjet bland personalen är bottenlöst. Åklagare slår larm om att allvarliga brott inte blir utredda inom rimlig tid. Detta trots att polisen får en fjärdedel större anslag än för tio år sedan.
Polisens klara inte längre av sitt viktigaste uppdrag: att lösa brott. Brottsuppklarningen är rekordlåg, den lägsta på 16 år. Förra året klarades 14 procent av brotten upp, jämfört med 18 procent fem år tidigare. Det visar en ny granskning av Dagens Nyheter i Rekordfå brott klaras upp efter polisens omorganisation.
– Det är allvarligt och jag är tyvärr inte överraskad. De gamla strukturerna för hur man skötte utredningsverksamheten har slagits sönder, säger Rolf Granér, polisforskare och lektor vid polisutbildningen i Växjö till DN.
Tidningen har granskat polisen efter omorganisationen och använder statistik som bygger på antalet åtal, strafföreläggande och åtalsunderlåtelser i förhållande till antalet anmälda brott. Metoden kallas för personuppklarningsprocenten och är en vedertagen metod som används av forskare för att bedöma polisens effektivitet. Polisen har slutat att redovisa måttet i sina årsredovisningar. I stället har Brottsförebyggande rådet tagit fram statistiken åt DN.
För flera brottstyper är bilden särskilt anmärkningsvärd:
* Skadegörelsebrott har uppklarningsprocenten nästan halverats – från 4,0 procent år 2010 till 2,1 procent förra året.
* Bostadsinbrotten 2015 klarades upp i 3,5 procent av fallen, år 2010 var andelen 4,2 procent.
* Andelen misshandelsfall under 2015 som klaras upp var 12,6 procent, jämfört med 18,3 procent för fem år sedan.
Tidningen har genom intervjuer kartlagt ett omfattande missnöje inom polisen och åklagarmyndigheten. Allvarliga brott blir inte utredda inom rimlig tid och viktiga förhör av barn blir liggande.
Antalet nya ärenden som kommer till åklagarna minskar, vilket ger en indikation på polisens produktivitet. Det innebär att färre gärningsmän kan åtalas och lagföras för brott. Första halvåret 2016 minskade inflödet av nya ärenden till med 8 procent jämfört med samma period i fjol. Det framgår av en datakörning som Åklagarmyndigheten gjort på DN:s förfrågan.
– Vi har märkt att produktiviteten har gått ned. Det rör sig om vardagsbrott. Det har också blivit väsentligt svårare för oss att komma i kontakt med polisen på grund av deras omorganisation. Polisen är medvetna om problematiken och vi har en bra dialog, säger åklagare Åke Olsson vid åklagarkammaren i Solna till DN.
Åklagare noterar att polisutredningar tar allt längre tid att genomföra, vilket uppges bero på ineffektivitet och resursbrist hos polisen.
– Det påverkar även prioriterade ärenden, som till exempel våra barnärenden. Det är av stor vikt att barnförhör hålls så snabbt som möjligt. Ju längre tiden går desto blekare blir barnens minnesbild. Med en blekare minnesbild blir det svårare att lagföra brott. I dag skrev jag till exempel påminnelser till polisen i fyra olika barnärenden. Det värsta ärendet har legat sedan maj, säger Carl-Gunnar Fridolfsson, chefsåklagare i Växjö.
Polisens omorganisation har kantats av turbulens. Ett stort antal poliser har valt att sluta och inom kåren har det på många håll ventilerats ett stort missnöje. Medarbetare kritiserar bland annat dåligt ledarskap, låga löner, krånglande it-system och att styrningen har centraliserats på ett negativt sätt.
Mats Löfving, ställföreträdande rikspolischef, är bekymrad över att polisen löser allt färre brott.
– Resultatutvecklingen med uppklarade brott och vår förmåga att hjälpa brottsoffer är sämre än vad jag hade räknat med vid ingången av året. Just nu känner jag att vi inte räcker till. Det är stökigt i polisen just nu, säger han.
Polisforskaren Rolf Granér får av DN frågan om hur han skulle beskriva tillståndet för svensk polis i dag.
– Två ord: Kris och apati.