I ett ovanligt utspel ber en av de pedagoger som varit med och utformat dagens skola om ursäkt för 90-talets pedagogiska idéer. Det blev fel. Lärarnas roll devalverades. Kunskap kom i andra hand.
Den nya pedagogiken som infördes på 90-talet är ett av skälen till fallande skolresultat och devalverat läraryrke. Det menar professorn i pedagogik Jonas Linderoth. I en debattartikel ber han om ursäkt för sin egen roll i detta, och uppmanar andra pedagogikforskare att göra avbön.
Det var när lärarna gick från klassisk undervisning till att bli ett slags handledare, som ser till att elever på egen hand undersöker och tar reda på saker, som det började gå utför för den svenska skolan, menar professorn.
Fallande resultat och lärarbrist beror i betydande utsträckning på den läroplanen som kom 1994. Han anser att de som är ansvariga för förslaget borde be om ursäkt. En sådan skulle bidra till att höja lärarnas status, genom att erkänna de lärare som ville hålla fast vid en tydlig lärarroll. Till SVT säger Linderoth att han fått många kontakter med lärare som känner att de nu fått upprättelse när de velat hålla fast vid klassisk undervisning.
Ursäkten har väckt debatt. Många instämmer i att pedagogiken förfelades.
– Det tidiga 90-talets idéer om skolan präglades av tanken att elevens egen lust och motivation skulle vara ledande, snarare än lärarens berättande, säger Per Kornhall, oberoende expert i skolfrågor till TT. Tankesättet har bakbundit lärare som besitter stora ämneskunskaper och vissa elevgrupper har lämnats utanför. Man lade över så mycket ansvar på eleverna och det funkar ibland, men verkligen inte för alla.
– Jag förstår resonemanget men jag har inte sett någon forskning om att det skulle vara den viktigaste orsaken till skolans resultatförsämring. Vi vet dock att det gynnar elevernas kunskapsutveckling när lärare tar en aktiv roll i undervisningen, säger Niclas Westin, utvecklingschef vid Skolverket till DN. Orsaken till att lärare inte vill vara kvar i yrket, utifrån vad de själva säger i undersökningar, är att de inte tycker att de får fokusera på det som är kärnan i deras uppdrag, undervisning och arbete direkt med eleverna, säger han.
Lärarnas riksförbund anser att 90-talets pedagogik gjort skada, men att det börjar ändras.
– Jag tycker att det sker en positiv utveckling. I styrdokumenten pratar man om undervisning igen, det gjorde man inte för bara ett par år sedan och det var jättekonstigt, säger ordförande Åsa Fahlén till TT.
Lärarförbundet håller dock inte med.
– Det är inte att den gamla lärarrollen återkommer som ska lösa dagens eller morgondagens pedagogiska utmaningar, säger man i en kommentar till DN.