Regeringen vill nästan halvera statsbidraget till kommunerna för ensamkommande, eftersom de blivit så många. Kostnaderna övervältras på kommunerna vilket kan komma att drabba skolan och vården.
Antalet ensamkommande barn och ungdomar har ökat från 7.000 till över 35.000 under förra året. Det innebär att kostnaderna exploderat för staten, som ersätter kommunerna med en dagersättning med 1.900 kr per ungdom.
I ett försök att minska statens kostnader föreslår regeringen att dagersättningen ska minska till 750 kr eller 1.350 kr beroende på ålder. En minskning med 60 respektive 30 procent.
Protesterna mot regeringens förslag är starka. I en debattartikel i DN skriver lokalpolitiker med Peter Danielsson (M) i Helsingborg i spetsen att staten ”trampar på landets kommuner när man med närmast maffialiknande metoder föreslår förändringar i ersättning för ensamkommande barn.” Artikelförfattarna konstaterar att omställning tar tid. Kommunernas avtal med familjehem och hvb-hem måste omförhandlas eller avslutas och nya platser måste skapas. Det tar regeringen inte hänsyn till.
”Det finns en tendens att man vill dumpa ansvar och vältra över kostnader på kommunerna och vi är rädda att det kommer att drabba skola och vården”, säger Peter Danielson till Dagens Industri.
Andra lokalpolitiker uttrycker liknande oro. ”Resurser behöver tas från andra kommunala ansvarsområden, alternativt täckas med ökat skatteuttag”, menar Ann-Christine Martens (S) i Uppsala. Kommunalrådet Daniel Schützer (S) i Årjäng säger att ”Det är inte rimligt att kommunerna övriga verksamheter ska behöva stå tillbaka för att man har agerat ansvarsfullt.”
De menar att regeringen bestraffar de kommuner som följt uppmaningarna och tagit emot många ensamkommande. Nu kommer det att kunna innebära att övriga kommuninvånare får sämre service.
Totalt handlar det, enligt beräkningar från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, om 6 miljarder kronor som regeringen drar in från kommunerna. ”Det blir en knäck för ekonomin”, säger Bettina Kashefi, avgående chefsekonomi i SKL.