EU sätter sig över Irlands skattelagar genom att kräva av Apple att de ska betala företagsskatt till Irland som Irland inte begärt. EU-kommissionen agerar för att inskränka medlemsländernas suveränitet på skatteområdet.

I dagens utspel kräver EU-kommissionen att it-företaget Apple ska betala 120 miljarder svenska kronor i retroaktiva skatter till Irland, trots att Irland inte begär det. Orsaken är att EU nu sätter sig över medlemslandet Irlands skatteregler. Anklagelsen från Bryssel handlar om huruvida Irland varit för generöst mot bolaget. EU ser Irlands skatteregler som otillåtet statligt stöd.

Bryssel har länge retat sig på att Irland valt att ha lägre företagsskatter än andra EU-länder och därför fått många amerikanska bolag att placera sitt Europakontor på Irland. Det förut fattigare Irland har konkurrerat med övriga EU-länder genom att sänka skatterna. Det har givit många nya jobb. Bryssel vill nu sätta stopp för denna konkurrens.

Både Irlands regering och Apple kommer att överklaga EU-kommissionens beslut.

Irland därför att deras suveränitet att utforma sitt eget skattesystem inskränkts om EU-kommissionens hållning blir rådande. Irland vill behålla sin rätt att sig själv beskatta.

Apple överklagar därför att man betalt de skatter irländska staten och landets lagar har krävt. Att annan aktör utdömer skatter retroaktivt 20 år tillbaka i tiden utefter nya tolkningar som Irlands skattemyndigheter inte erkänner, innebär att Europa inte längre agerar som rättsstat där lagar och skatter aldrig kan införas retroaktivt.

Amerikanska finansdepartementet anser att EU-kommissionen är på väg att rejält gå över sina befogenheter och riskerar att bli en överstatlig skattemyndighet, rapporterar brittiska Guardian. USA kan komma att reagera, inte minst eftersom Apple om man tvingas betala detta enorma skattebelopp, kan dra av skattekostnaden i USA, vilket skulle ge lägre skatteinkomster för amerikanska myndigheter.

EU skapar nu stor osäkerhet om Europas företagsklimat. Om företag kan pungslås med nya skatter upp till 20 år i efterhand, innebär det en enorm risk att bedriva näringsverksamhet i Europa.