I partiprogrammet från 2013 talar Liberalerna vackert om att svenska värderingar ska förändras i takt med invandringen, men Björklund talar nu om att svenska värderingar ska hävdas mot förtryckande värderingar som migranter tar med sig.

Idag startar politikerveckan i Visby och i Almedalen är det Liberalernas dag. Sveriges Radio var först ut med att i direktsändning intervjua partiledaren Jan Björklund i P1 på söndagen.

Han fick frågor om britternas folkomröstning och beslutet att lämna EU. Björklund ansåg det inte fel att lyssna på väljarna, som så många andra. Däremot saknades ledarskap, sa han.

– Om man ständigt kritiserat EU i 30 år kan man inte vända opinionen på tre veckor inför en folkomröstning.

Men när Björklund sedan fick frågor om varför han tagit upp behovet av att tala om svenska värderingar och varför dessa behöver värnas, visade han prov på samma sorts bristande ledarskap.

Programledaren citerade Liberalernas partiprogram från 2013 där man i positiva termer välkomnar utländska värderingar som kan förändra de svenska. Nu är budskapet det omvända. Nu ska svenska värderingar värnas mot farliga värderingar som de många nyanlända har med sig från Mellanöstern, inte minst beträffande jämställdheten mellan män och kvinnor.

Hur kan andra kulturers värderingar vara överlägsna de svenska ena året, för att nästa vara farligt förtryckande?

Jan Björklund ger den politiska veligheten ett ansikte.

Än värre blir det om man minns att Liberalerna/Folkpartiet inför riksdagsvalet 2002 lyfte språkkrav för svenskt medborgarskap. Det ledde till stora valframgång för partiet, men sedan fullföljde man inte politiken utan intog motsatt hållning, vilket citatet från partiprogrammet i radiointervjun visar.

Liberalerna är inte unika utan tvärtom goda representanter för alla etablerade partiers totala oförmåga att stå upp för de svenska värderingar som skapat ett av de mest trygga och välmående samhällena i världen. Man vill så gärna sälja ut det svenska för kulturer i andra delar av världen där våld, förtryck och misär råder. Men någonstans vet man att svenska folket inte är med på det tåget.

Denna politiska velighet har skapar fullständig förvirring, ett förödande svagt politiskt ledarskap och en paralyserad statsapparat som inte förmår angripa problemen i vardagen, vilket no-go-zonernas snabba tillväxt är det mest allarmerande tecknet på.

Liberalerna har svängt hit och dit i årtionden i helt centrala värderingsfrågor om svensk identitet. Varför ska någon enda väljare lita på dem nu?

Dick Erixon
2016-07-03