I en exklusiv intervju för Samtiden svarar Jimmie Åkesson på hur Sverigedemokraterna ser på utvecklingen i Europa efter britternas beslut om utträde ur unionen.
Denna torsdag är Sverigedemokraternas dag i Almedalen. Jimmie Åkesson intar landets viktigaste politiska scen ikväll. Inför det framträdandet har Samtiden fått en intervju med korta frågor och svar på temat Europa.
I eftersnacket till Brexit har politiska etablissemang framfört sitt beklagande över det folkliga majoritetsbeslutet att lämna EU. Mer optimistiska synpunkter på utvecklingen har hamnat i skymundan. Som att det alltid är en seger när viktiga och kontroversiella frågor avgörs fredligt i demokratisk ordning.
Andra reaktioner på folkomröstningens utfall kan hämtas från ekonomiska aktörer, bortom politiska tyckanden. Det är där vi börjar intervjun med Jimmie Åkesson.
Det brittiska börsindexet FTSE-100 steg mer veckan efter folkomröstningen än någon annan vecka på fem år. Vad säger det?
– Börskurserna påverkas av många faktorer, men den omedelbara ekonomiska katastrofen som en del målade upp tycks hittills inte ha stöd av marknaderna.
Till DI säger SEB:s chefekonom Robert Bergqvist att den sänkning av företagsskatten som Storbritanniens finansminister George Osborne nu annonserat, tillsammans med det svagare pundet och fortsatt låga räntor ”gynnar brittisk exportindustri”. Har förespråkarna för EU använt skrämselpropaganda och osakliga hot i debatten?
– På samma sätt som experterna hade fel inför den svenska euro-omröstningen 2003 kan de mycket väl ha överdrivit de ekonomiska hoten vid medlemsländers utträde ur unionen.
Borde Sverige också omförhandla med Bryssel och folkomrösta?
– Ja, Sverige borde omgående kräva omförhandling av medlemsvillkoren. Byråkraterna i Bryssel har fått sig en rejäl näsknäpp och borde förstå vikten av att lyssna på folkopinionen i medlemsländerna.
I andra länder diskuteras också att göra som britterna. Det har talats om en dominoeffekt. Blir det så?
– Förhoppningen är naturligtvis att allt fler länder också på sikt kommer att följa Storbritanniens väg. Det är helt centralt att makten ska återges till enskilda medlemsländer. Om så inte sker bör enskilda medlemsländer överväga att lämna EU innan en fullskalig federation fått genomslag. Handel och samarbete ja, politisk överstatlighet nej.
Hur ser du på handeln inom EU? Är den inte så viktig för Sverige som det brukar sägas?
– Jo, men utvecklingen visar tydligt att EU:s betydelse minskar och handeln med övriga världen ökar. Sveriges samlade varuexport till dagens 27 andra EU-länder var förra året något under 60 procent. År 1992, före inträdet, var exporten till dessa länder en bit över 60 procent. EU-entusiasterna glömmer av någon anledning bort världen utanför unionen.
– Varningarna om att EU-länderna skulle sluta handla med Sverige efter ett utträde är också naiva. Sverige är idag den i särklass största järnmalmsproducenten inom EU. Likaså är vi stor exportör av trävaror och pappersmassa. Dessa behov försvinner inte om Sverige lämnar EU.
Röster i Bryssel har redan höjts för att rikta ultimatum till britterna: ni får inte tillgång till inre marknaden om ni inte också godkänner fri rörlighet för människor över gränserna. Tror du att britterna kommer att nå framgång i utträdesvillkoren?
– Det där är utspel inför förhandlingar som inte startat. Man positionerar sig och då vill man naturligtvis inte ge något alls. När det blir förhandlingar på allvar kommer kvarvarande EU-medlemmar att ha stort behov av fortsatt handel med Storbritannien.
Är det verkligen så att EU:s beslutsmakt är så stor som framförs i debatten? Överdrivs inte Bryssels inflytande?
– EU utgör idag ett stort inflytande på det svenska samhället. Den översyn Sveriges kommuner och Landsting redovisat gör gällande att 60% av kommunala beslut, 50% av regionala beslut, och 43% av de nationella besluten påverkas direkt eller indirekt av EU. Därtill står EU-lagstiftning över svensk lagstiftning.
Innebär inte EU också ekonomiska fördelar till jordbruk, regionalpolitik och forskning?
– Det stämmer att EU delar ut medel, även till Sverige. Men om man tittar på de totala summorna så står det klart att Sverige är en av EU:s största nettobetalare. De stöd som EU sänder tillbaka till oss, hade vi utan ett medlemskap således med råge kunnat finansiera själva.
En del kommentatorer menar att EU-motståndet, som förut ofta framhölls från MP och V, nu har blivit en hävstång för nationalistiska strömningar. Hur ser du på det?
– EU har ändrat skepnad. Förr var målet att underlätta handel för företagen, och då kunde vänsterpartier se EU som ett näringslivets Europa. Nu står politisk makt på agendan, makt som flyttar från medlemsländerna till Bryssel, då blir det naturligt för oss som värnar nationellt självbestämmande att ta strid mot internationalismen.
Vilken är det viktigaste slutsatsen att dra av britternas beslut om att lämna EU?
– Deras beslut visar att ifrågasättandet av EU som institution är på allvar och början på en större debatt om alla nationers eget självbestämmande.
Hur ser du på att Nigel Farage som lett kampen för ett utträde nu slutar som partiledare i Ukip?
– Han är en färgstark person och har betytt oerhört mycket för att kanalisera den EU-kritik som så många inte låtsats om. Min bestämda uppfattning är att utan Nigel Farage och UKIP hade en folkomröstning aldrig genomförts och än mindre hade man röstat sig fria från EU:s överstatlighet. Det finns därför all anledning att tacka Nigel Farage för sitt hårda, enträgna arbetet.
Jimmie Åkesson kommer att hålla sitt Almedalstal kl 19 ikväll.