8   +   1   =  

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, förkortat MSB, publicerar statistik på sin hemsida som visar att ungefär 11 procent av bränder som drabbat flyktingboenden är anlagda av någon utifrån. Motsvarande siffra för bränder som anlagts av någon inifrån, alltså troligen en boende, uppgår till 20 procent.

Under hösten och vintern 2015 rapporterade flera medier om brandattacker mot flyktingboenden på ett antal orter i Sverige. En vanligt förekommande förklaring var att missnöje och rentav rasistiska motiv kan varit en stark orsak till det stora antalet bränder förra året, totalt 78 stycken enligt statistik från MSB.

Men när myndigheten i sin statistik undersöker hur bränderna har startats blir bilden en annan. Under perioden från 2012 till den 15 maj i år har totalt 180 bränder undersökts. Endast 20 bränder under en period på drygt fyra år har konstaterats vara anlagda utifrån. Motsvarande siffra för bränder anlagda av någon inifrån ett boende är nästan den dubbla, totalt 37 stycken.

När Samtiden talar med Marianne Stålheim som arbetat med statistiken på MSB är hon tydlig med att siffrorna får tolkas försiktigt. Även om en brand konstaterats ha startats inifrån en byggnad, kan det teoretiskt vara någon utifrån som tagit sig in på ett boende. Samma sak gäller även om en brand startats utifrån, det kan teoretiskt vara en gärningsman boende på anläggningen även om sannolikheten för detta är låg.

– Ibland står det öppna dörrar där någon utifrån kan gå in. Vi kan inte säga säkert om det är någon person på boendet eller om det är någon utifrån om inte polisen har utrett det.

För de fall där bränderna startats på utsidan av en byggnad, eller ett brinnande föremål kastats in genom exempelvis ett fönster, är det vanligt förekommande att det sker i tomma byggnader men som väntas bli flyktingboenden. Det talar för att gärningsmännen motiveras av missnöje med flyktingboendena.

När bränder startas inne i byggnaderna kan även det vara ett uttryck för missnöje, men då från de boende. Trångboddhet, social isolering men även ovisshet inför besked om man får stanna i Sverige eller inte kan påverka människor mycket negativt.

– Om det är ett sjukdomstillstånd eller om de vill skrika på hjälp, är det ofta papperskorgar eller pappershandukshållare eller liknande som man tänder på inomhus.

Marianne Stålheim gör en jämförelse mellan ensamkommande barn och ungdomar på svenska skolor. Det är inte helt ovanligt att stökiga ungdomar i en skolmiljö gör liknande saker där man exempelvis tänder eld i en papperskorg.

– Det kan vara att man har tråkigt, men det kan också vara psykisk ohälsa och ett rop på hjälp, säger hon.

En av orsakerna till att myndigheten presenterar statistik och fakta om bränder på asylboenden så långt det är möjligt beror bland annat på att ämnet fått en stor medial bevakning. MSB hade planer redan i vintras på att presentera information, men underlaget bedömdes då vara för svagt för att kunna dra någon slutsats.

Statistiken visar även att den största orsaken till bränder på asylboenden beror på olyckor. Totalt 80 av 180 bränder är kodade som olyckor, en andel om 44 procent. I de fallen har branden många gånger startats i köket.