Publicistklubben medger vinklad rapportering

Frågan om medierna mörkar negativa nyheter om nyanlända är omdiskuterad. I SOM-institutets studier svarar 60 procent att ”medierna inte rapporterar sanningen om samhällsproblem förknippade med invandring”. Journalistkåren har ivrigt förnekat att man mörkar och vinklar, men nu märks nya tongångar.

Björn Häger, ordförande i Publicistklubben, skriver antologin ”Migrationen i medierna” från Institutet för mediestudier att det ”kanske” är motiverat att behandla dem med invandrarbakgrund annorlunda än svenskar.

I DN resonerar Erik Helmerson om detta tema i ledarkrönikan, Mer transparens om invandringen:

”Är det motiverat att ha en annan måttstock för frågor som rör invandring och etnicitet?” Här svarar Häger ja med tillägget kanske. Det är farligt att förstärka fördomar. För varje artikel som handlat om en rom som stulit en gång kommer respons som hävdar att alla romer stjäl hela tiden.

Ett problem är att medierna därigenom i stället riskerar att förstärka andra fördomar. En attack mot en moské kan till exempel slås upp stort tills det visar sig att gärningsmannen också var muslim. Resultatet kan bli att fördomen om Sverige som ett genomrasistiskt land förstärks. (…)

Vi bör i möjligaste mån undvika att ta särskilda hänsyn, och när vi gör det måste vi öppet och rakt förklara varför.

Det är bra att representanter för journalistkåren erkänner att man vinklar och mörkar. Förnekandet av något som alla kan se är uppenbart, undergräver snabbt mediebranschens trovärdighet. Med erkännandet kan man också flytta diskussionen från en meningslös ja-nej-ja-nej-debatt till samtal om detta verkligen är berättigat.

Den mediekonsument som vet att tidningen eller programmet i radio/TV vinklar och mörkar vissa nyheter, börjar tolka dessa nyheter utefter denna föresats. Exempelvis tolkar många mediekonsumenter det som att det är en invandrare som begått ett brott som medierna rapporterar, om det inte sägs något om vem den misstänkte är. Det är en högst logisk bearbetning av nyhetsflödet med tanke på att dubbelmördaren på Ikea i det längsta skyddades av medierna, medan trippelmördaren på skolan i Trollhättan omedelbart fick sin svenska identitet publicerad i medierna.

Det innebär att mediekonsumenten utgår från att förrövaren är invandrare, om inte någon med svensk identitet kopplas till händelserna. Därmed bidrar de massmedier som mörkar till att kanske överdriva invandrares andel av kriminella aktiviteter. Alltså: exakt motsatt effekt än den man önskat.

I en demokrati är alla försök till manipulation riskfyllda. Politiker som försöker har stor risk att avslöjas i ett öppet samhälle. Massmedier är också makthavare, och deras manipulationer borde vara lika förkastliga. Om inte medierna själva slutar manipulera nyheter, är det sociala medier som kommer att ta över den granskande uppgiften i det demokratiska samhället. Det är välkommet, men bäst är ju om de med störst resurser också kan agera öppet, rakt och utan försök att föra svenska folket bakom ljuset.

Dick Erixon