I vintras ställde vänsterdebattören Göran Greider upp på regeringens åtstramning som en följd av den stora migrationsströmmen från Europa. I en aktuell intervju berättar han att han blev kallad rasist. Han beklagar nu den låga debattnivån inom vänsterkretsar.
Det är i en podradiointervju för Expressen som Greider berättar hur skakad han blev av oviljan hos vänsteraktivister att ärligt diskutera migrationspolitiken. Han kallades rasist när han försvarade regeringens åtstramning av migrationspolitiken. Greider svarar med att påstå att man på vänsterkanten är dogmatisk och inte klarat av att problematisera kring de stora migrationsströmmarna i Europa.
I intervjun säger han:
– Jag håller med alla värderingar på vänsterkanten, att ta emot så många som möjligt, det är vår plikt. Mot det har vi den här idén om att vi står inför en kollaps. Jag träffade kommunfolk och kommunalråd, miljöpartister till och med, som var förtvivlade. Hur ska det gå? Vi kan inte fixa det här med skolan. Vi har inga socialarbetare.
– Jag sa, som avsteg från en doktrinär vänsterlinje, att vi måste få till stånd en migrationspolitisk överenskommelse som gör att folk känner att politikerna har någon sorts koll på detta. Någon sorts kontroll. Därför tycker jag sedan i höstas att det var rätt att stramade åt flyktingpolitiken.
– Jag ville formulera en tredje linje i flyktingpolitiken som går mellan kollapsteorin och vänsterns idé om inga begränsningar överhuvudtaget. Hade det fortsatt som det såg ut att göra då hade vi snart haft ett Sverigedemokratiskt parti på 30-35 procent. (…) Då hamnar man i det här realpolitiska dilemmat. Jag tyckte det var rätt att strama åt flyktingpolitiken, men med alla förbehåll om att detta med tillfälliga uppehållstillstånd är dåligt för integrationen. Så fort det är möjligt ska vi ta bort dessa restriktioner.
– Jag har också framfört idén om att ett land som Sverige borde deklarerar: okej, vi sätter ett generöst högt tak på låt oss säga 80.000 flyktingar per år. Vilket är enormt mycket historiskt sett. Då kan vi planera för det här. Då har politikerna kontroll. Och vi slipper de dödliga resorna över Medelhavet.
– I botten på detta finns ett resonemang som är nödvändigt men som vänstern inte lyckas föra: hur ska nationalstatens roll se ut idag? Vi vet att globaliseringen finns där. Bara en idiot kan förneka det. En fattig människa från Aleppo vet idag ganska mycket om hur det ser ut i Sverige. Men nationalstaten finns där fortfarande. Det är där som demokratin fortfarande har en innebörd, inte på global nivå.
Göran Greider konstaterar också att nationalstaten med dess tydliga gräns ”varit en förutsättning” för Sveriges välfärdsstat, samtidigt som han anser att gränser är moraliskt felaktiga.
– Man får leva med den dubbelheten. Det är en av dygderna som hör ihop med att vara modern: du måste kunna vara splittrad. Hos högern finns idén om den slutliga lösningen: vi stänger alla gränser och odlar bara vårt svenska arv. Hos vänstern finns motsvarande doktrinär hållning där man håller på idealen om flyktingkonventionen och struntar i att SD ligger på 30 procent. Man måste intellektuellt undvika fällorna av absolutism på båda sidorna. När jag säger detta är det egentligen uttryck för socialdemokratisk pragmatism.
– Jag är besviken på vänstern för att de inte klarat av att diskutera detta. Det är ett faktum att vänstern är väldigt dålig på det här. Man trycker bara bort frågorna.
– Jag blev kallad rasist. [Men] jag blev ändå lite skakad över att beredskapen och viljan att diskutera de här extremt svåra frågorna var så svag. Kända vänsterskribenter som hört av sig tycker att jag har rätt men de skulle inte gå ut och säga det själva. Det ligger något i att det finns en åsiktskorridor.