Warning: Trying to access array offset on value of type null in /home/samtiden/public_html/wp-content/themes/15zine/library/core.php on line 3790

Warning: Trying to access array offset on value of type null in /home/samtiden/public_html/wp-content/themes/15zine/library/core.php on line 3791

Han är dömd för terrorbrott, är dåligt integrerad och har aldrig varaktigt arbete utan försörjts av staten sedan 1994. I fjol dömdes han till fängelse och utvisning plus att han skulle fråntas sitt danska pass. Domen överklagades till Högsta domstolen och där avgörs fallet i nästa vecka.

Said Mansour är något av en följetång i Danmark. Den 56-årige mannen, som har sina rötter i Marocko, är flera gånger dömd för att uppmana till terrorbrott, inte minst genom sitt förlag Al Nur Islamic Information, och han är också känd för sina kontakter med några av världens mest eftersökta terrorister. I juli i fjol avkunnades en historisk dom mot Mansour, som också går under namnet ”Bokhandlaren från Brønshøj” (stadsdel i Köpenhamn. Red.): som förste dansk någonsin miste han sitt pass och sitt medborgarskap, vilket Samtiden då också berättade om.

Men domen överklagades till Högsta domstolen där fallet togs upp i dag, tisdag. Enligt försvarsadvokaten är det mycket som talar för att Mansour inte ska utvisas på livstid till Marocko, där han riskerar att utsättas för tortyr på grund av domarna för terrorbrott. Dessutom hävdar advokaten att Said Mansours anknytning till det gamla hemlandet, som han lämnade 1984, är ”ringa”, skriver dagstidningen BT. På pluskontot finns också hans fem barn i Danmark där han för övrigt, enligt försvaret, är välintegrerad.

Men det är något som åklagaren inte alls håller med om: Mansour talar arabiska och marockanska och även om han förstår vad som sägs på danska har han själv svårt att uttrycka sig, trots 32 år i landet, menar åklagaren.
− Han har aldrig haft någon varaktig kontakt med den danska arbetsmarknaden och har fått socialbidrag sedan 1994, argumenterade åklagaren som menade att detta pekar på att Mansour inte alls tyder på en lyckad utan tvärtom dålig integration i det danska samhället.

Dessa argument bestreds dock av försvaret som pekade på att Mansour, även om han inte har jobbat på flera år och bara deltagit i ett par it-kurser, ändå är ”driftigare än många andra med dubbelt medborgarskap”.
Sina fyra vuxna barn, som han fick när han var gift med en dansk konvertit, och som nu också har egna barn, säger sig den dömde mannen har regelbunden kontakt med. Det yngsta barnet föddes i fjol, men eftersom han har suttit i fängelse sedan 2014, har han aldrig bott tillsammans med barnets mamma, som han gifte sig med 2013. Han har också kontakt med sin i Danmark boende syster, medan han däremot inte har något som helst samröre med de fem syskonen i Marocko.

Det var just detta, att Mansour har anknytning till familjen i Danmark, som gjorde att Byretten − tingsrätten − 2014 beslutade att han skulle få behålla sitt danska pass, ett domslut som möttes av kritik från flera politiker, bland andra Venstres Inger Støjberg, som numera är integrationsminister.
Vid förhandlingarna i dag anmärkte åklagaren på tingsrättsdomen och påpekade att utgångspunkten, när man som Said Mansour har fått ett fängelsestraff som överstiger två år, ska vara att man fråntas medborgarskapet under förutsättning att detta inte strider mot de internationella konventioner som Danmark har att rätta sig efter.
Högsta domstolen avkunnar domen i nästa vecka.

Under 1990-talet övervakades Mansour av danska Säpo, Polititets Efterretningstjeneste, PET, eftersom han hade kontakt med ett nätverk utgjort av världens mest eftersökta terrorister. 9/11-angreppet på World Trade Center, som krävde nästan 3 000 människors liv, ansåg Said Mansour vara en ”godartad form av terrorism”. 2003 dömdes han skyldig till dokumentförfalskning och brott mot vapenlagen och ett par år senare, 2005, blev han som förste dansk åtalad i enlighet med den terrorparagraf som Danmark införde just efter angreppen i USA 2001, för att uppmanat till terror. Medan han avtjänade sitt straff försökte han sprida terrorpropaganda till andra interner, skriver BT. 2015 var det dags för en ny dom − och det är den som nu har blivit ett fall för Högsta domstolen.