De jihadistiska terrorattackerna mot väst sker i en allt snabbare takt. Man får även komma ihåg att flera attacker stoppas av ländernas säkerhetspolis. Jag tror att fler västerlänningar börjar inse att detta inte är någon tillfällig huvudvärk som går över av Alvedon och en tupplur. Det är en djupt rotad cancer som vi får leva med under en överskådlig framtid.
Tisdag den 10 maj gick en knivman till attack på en pendeltågstation i Grafing, tre mil öster om München. Fyra män skadades allvarligt, en av dem dog senare av sina skador. Knivmannen ska enligt vittnen ha ropat ”Allahu akbar” medan han högg omkring sig. Västvärlden har som sagt drabbats av flera liknande ”mikroattacker” vid sidan av de förödande ”makroattackerna” i Paris och Bryssel. Den 5 december förra året gick till exempel en jihadistisk knivman bärsärkagång i Londons tunnelbana. Han högg mot dem han kunde komma åt innan polisen övermannade honom. ”Det här är för Syrien!” skrek han.
Islamiska statens (IS) har uppmanat muslimer i västvärlden att gå till attack. Även om bara en promille skulle hörsamma uppmaningen så kan det leda till mycket död och lidande. ”Slå in hans skalle med en sten, eller slakta honom med en kniv, eller kör över honom med din bil, kasta honom från en höjd, stryp eller förgifta honom”, manade Islamiska statens talesman Abu Muhammad al-Adnani i ett meddelande. Dessa attacker kommer inte att upphöra för att vi besegrar Islamiska staten. En ny terrorgrupp kommer att ersätta den. Det är egentligen inte IS som inspirerar attackerna. Det är snarare IS självt som är inspirerat av en militant salafistisk världsåskådning som har sin grund i islamiska texter.
I moskéer över hela världen, på sociala medier och sajter, förkunnas att det bästa sättet att leva är att följa Koranen och profeten Muhammed till punkt och pricka och att den västerländska kulturen är rutten och underlägsen. Det förkunnas att Muhammed upprättade en islamisk stat genom jihad och att dagens muslimer bör sträva efter att göra samma sak. Därifrån kommer jihadismen. Det är alltså inte jihadismen som är en produkt av IS, det är IS som är en produkt av jihadismen.
Islamiska staten skiljer sig inte så mycket från Saudiarabien. I båda staterna försöker man tillämpa sharia, islamisk lag. Man avrättar människor anklagade för ”trolldom”. Det finns ingen religionsfrihet och ingen yttrandefrihet. Det är en gradskillnad mellan IS och den saudiska regimen, ja, en skillnad i nyans, men inte i färg. De två staterna är så lika eftersom källorna är desamma: Koranen och Muhammeds undervisning.
Islamiska statens värderingar är vida spridda utanför dess territorium. Långt fler muslimer än de som svär trohet till kalifen delar den islamistiska visionen om en islamisk stat och tron på sharia som ofelbar gudomlig lag.
En opinionsundersökning genomförd av BBC och publicerad den 25 februari 2015 visar att 11 procent av muslimerna i Storbritannien sympatiserar med kamp mot väst, 20 procent tror att liberal demokrati är oförenlig med islam och 11 procent anser att de som publicerar bilder av profeten Muhammed förtjänar att attackeras. Hela 27 procent uppger att de hyser ”viss sympati” med jihadisterna som massakrerade Charlie Hebdos redaktion i Paris. Det innebär att av en miljon brittiska muslimer så har du 110 000 som sympatiserar med kamp mot väst.
Det som krävs för att göra sig av med denna cancer är en verklig reformation av islam. Det som krävs är att muslimer erkänner för sig själva och andra vad som finns i texterna och vågar diskutera dem öppet och kritiskt. Jag talar inte om en eller två muslimska intellektuella i exil i väst, utan en muslimsk rörelse på plats i islamvärlden. Vi är inte där än.
Mohamed Omar