Danmarks 98 borgmästare har i ett brev undertecknat av två ministrar fått klara order: Den person som blir försörjd med bidrag men som tackar nej till ett jobb av religiösa skäl ska straffas ekonomiskt.
Samtiden har tidigare skrivit om att invandrarkvinnor, 30 år och däröver, från icke-västliga länder utan konkurrens utgör den största gruppen arbetslösa i Danmarks tredje största stad, Odense på Fyn.
Hela 66 procent, eller två av tre, har över huvud taget aldrig haft ett jobb och ett projekt som i fjol syftade till att få ut dessa kvinnor på arbetsmarknaden gick fullständigt i stöpet eftersom damerna uteblev från aktiviteterna. De var helt enkelt inte intresserade av att jobba, såg ingen anledning till varför de skulle göra det och menade att de hade händerna fulla ändå med man, barn och väninnor. Andra förklarade sin frånvaro med att de hade tid hos läkare och att det tillfälligtvis var den enda tid de kunde få, trots att kvinnorna annars hade gott om tid resten av veckan då de var lediga.
Visserligen kom många med läkarintyg på att de på grund av sjukdom inte kunde arbeta, men de många sjukskrivningarna i just den gruppen fick ändå socialtjänsten att fundera. Men alla tog inte hälsoproblem som en förevändning − några nekade att ta de praktikjobb som erbjöds i en matvarubutik. Att sitta i kassan skulle nämligen garanterat innebära att de skulle få scanna fläskkött − något som danskarna älskar − och det är inget som går för sig för en muslim.
Men ska det vara slut med att smita från de plikter man faktiskt har när man bor i Danmark och blir försörjd av det offentliga. I ett brev till samtliga borgmästare i landet, gör invandrings- och integrationsminister Inger Støjberg tillsammans med arbetsmarknadsminister Jørn Neergaard Larsen fullständigt klart vad som gäller: att av religiösa skäl tacka nej till ett jobb som exempelvis innebär hantering av alkohol eller fläskkött accepteras inte, uppger DR Nyheder. Och den som ändå gör det, kan räkna med konsekvenser. Det finns regler för hur människor ska stå till arbetsmarknadens förfogande liksom regler för sanktioner och att kommunerna upprätthåller dessa ”helt efter boken” är ”helt avgörande för sysselsättnings- och integrationsinsatsen i Danmark”, heter det bland annat i det brev som skickades ut i går, tisdag.
− Reglerna innehåller en rad plikter för medborgarna och det ska givetvis få konsekvenser om dessa inte hålls, skriver ministrarna, som uppmanar borgmästarna till att ha särskilt fokus på de fall där det kan råda tvivel om huruvida medborgaren verkligen står till förfogande.
Om en person tackar nej till ett jobb utan rimligt skäl − vilket religion alltså inte är − kan det innebära tre dagars avdrag på socialbidraget.
I fjol fick 13 procent av invandrarna från icke-västliga länder socialbidrag och det motsvarar 40 000 heltidsanställda.