De slapp undan de kompromisslösa IS-krigarna med livet i behåll. Men nu tvingas yazidierna ännu en gång på flykten. Av rädsla för muslimskt hat måste de lämna det flyktingläger där de trodde de skulle vara trygga.
För de intoleranta och blodtörstiga extremisterna i den organisation som kallar sig själv Islamiska staten, IS, har yazidierna länge varit ett lovligt och jagat byte. Den lilla religiösa minoriteten, som huvudsakligen består av kurder från Syrien och Irak, har länge varit förföljd för sin tro, som har inslag av zoroastrism, kristendom och islam. Hatet mot dem accelererade 2014 när Islamiska staten gjorde dem till måltavla och en skoningslös förföljelse har gjort att yazidierna riskerar total utrotning. I mars i fjol pekade FN för första gången ut IS som ansvarig för folkmord på gruppen och i februari i år antog EU-parlamentet − tack vare svenske KD-politikern Lars Adaktusson − en resolution där man slår fast Islamiska staten begår genocid, inte bara mot yazidierna utan och mot kristna och andra religiösa minoriteter i Syrien och Irak.
Yazidiska män har mördats i tusentals, kvinnor och unga flickor har kidnappats, våldtagits, sålts som sexslavar eller tvingats in i äktenskap med IS-krigare. Många har trots allt lyckats fly och ett antal fick en andningspaus i flyktinglägret i Idomeni, en liten grekisk by på gränsen till Makedonien. I lägret finns uppskattningsvis över 15 000 flyktingar och migranter − bland annat yazidier och muslimer.
Men nu ger sig yazidierna av. Det är de tvungna till, menar de. Muslimerna i lägret är aggressiva − kallar yaziderna för hedningar och djävuls- och avgudadyrkare.
− Vi känner oss inte trygga, säger Abed Hassiqa till norska VG.
Och den 36-årige mannen är smärtsamt medveten om vad muslimskt hat kan leda till. Han är från Sinjar, en stad i norra Irak där IS-krigare i augusti 2014 iscensatte en fruktansvärd massaker. Mellan 2 000 och 5 000 yazidiska män mördades, togs till fånga eller fördrevs och tiotusentals flydde till grannländerna. Att den, som har en sådan erfarenhet, blir rädd och inte längre känner sig säker, är inte svårt att förstå.
− Vi är på flykt undan IS, men vi har upplevt mycket av det samma här. Nästan alla de andra flyktingarna är muslimer, och när de protesterar och ropar på Allah, blir vi ängsliga, säger Leyla Merad till tidningen.
Hon berättar också om rädslan för att unga yazidiska kvinnor och flickor ska utsättas för ”hemska saker” i lägret, där det finns många unga ensamma män.
− Många kvinnor från vårt folk har ju tagits som sexslavar av IS-soldaterna, säger hon.
Förutom denna oro och känsla av lurande faror, skrämdes yazidierna av det kaos som utbröt i samband med den stora proteststormen den 10 april, då cirka 500 flyktingar och migranter försökte ta sig över gränsen till Makedonien. 300 personer skadades när makedonsk polis gick till motangrepp med tårgas.
Enligt Abed Hassiqa håller sig yazidierna borta från demonstrationer − de har fått nog av faror och behöver inte ha mer sådant. Det enda de vill är att flyttas till ett annat och tryggare läger och det är också den möjligheten de nu har fått. Deras räddande ängel är den kanadensiska organisationen CYCI, The Liberation of Christian and Yazidi Children of Iraq, som på två dagar bussade 1 070 personer till Katarini i Mellersta Makedonien. Där har grekiska staten, som på sikt ämnar avveckla hela tältlägret, uppfört ett nytt läger som fått namnet ”Petra” enkom för kristna och yazidier.
Vanessa Künetz från CYCI, berättar för VG att yazidierna vid ankomsten till ”Petra” har känt stor lättnad eftersom de känner sig tryggare där. Till det kommer att det är mycket bättre förhållanden i det nya lägret.