
Kung Harald: Europa kan inte ta emot hela Afrika
Av Redaktionen
8 april 2016
Europa kan inte ta emot hela Afrika. Flyktingströmmen måste stoppas genom åtgärder i närområdena. Så uttalade sig Norges kung Harald i samband med ett officiellt besök i Italien tidigare i veckan. Och nu får monarken både ris och ros.
För ett år sedan var den danska drottningen Margrethe upphov till stora rubriken när hon, i samband med sin 75-årsdag, gav sin syn på flyktingar och invandrare: den som kommer till Danmark ska veta vad som gäller och anpassa sig efter landets normer och värderingar, slog majestätet fast.
Och nu är det dags för nästa kungliga inblandning i debatten. I veckan var det norska kungaparet på officiellt besök i Italien och vid en pressträff i Rom togs frågan om strömmen av flyktingar och migranter till Europa upp; bara i fjol fick ju till exempel Tyskland ta emot över en miljon, till Sverige kom 163 000. Hittills i år har omkring 176 000 flyktingar och migranter tagit sig till Europa, enligt siffror från Internationella organisationen för migration, IOM. och för Norges del gäller att det i slutet av förra månaden bodde 26 688 personer på asylcentra runt om i landet.
Men så här kan det inte fortsätta, enligt den norske kungen, som också försvarar Europas hantering av människomassorna som av många kritiseras hårt och som ses både otillräcklig och inhuman.
− Jag tror att Europa gör det vi för närvarande mäktar. Om det är tillräckligt eller inte kan givetvis diskuteras, säger han till ABC Nyheter och tillägger att man måste stoppa flyktingströmmen genom att sätta in åtgärder i de områden varifrån människorna flyr.
− Det är det som till slut måste bli lösningen. Vi kan inte ta emot hela Afrika, det går inte, konstaterade han vidare.
Men kung Haralds uttalande får givetvis inte stå oemotsagt. Kjell Lars Berge, som är professor i retorik och språklig kommunikation vid universitetet i Oslo, ger följande syn på kungens ord om ”hela Afrika”:
− Om man väljer att tolka det i värsta mening, så är det som kungen säger trivialt. Han säger något som alla anser och i Stortinget finns det inget starkt motstånd mot en begränsad invandring. Jan kan inte tolka det på annat sätt än som en självklarhet och lite okänsligt, säger han till Aftenposten.
Fran Aarebrot, professor i jämförande politik vid universitetet i Bergen säger till samma tidning att kungens uttalande om ”hela Afrika” är ”fyrkantigt” och kritiserar monarken för att han, enligt professorn, uttrycker sig som folk i allmänhet när han i stället borde ha varit mer nyanserad.
− Kungen ska inte snacka lika förenklat som folk gör mest. Det hade varit mer korrekt att säga något i stil med att ”vi kan inte ta emot människor från trygga länder” eller något ditåt, säger han, och syftar på att en mycket stor del av de människor som kommer till Italien inte kommer från Syrien utan från länder söder om Sahara.
− Där kan det vara nöd och krig, men i alla länder söder om Sahara råder inte allmän krigs- och nödsituation och vi kan inte ta emot alla dem, konstaterar professorn.
Men om kungen har ådragit sig akademiskt ogillande för sitt folkliga sätt att uttrycka sig, kommer helt andra tongångarna från politiskt håll. Abid Raja, som sitter i Stortinget för Venstre, applåderar att kungen formulerar sig klart och folkligt.
− Även kungen har yttrandefrihet och jag tycker att han använde kloka ord om att lösa konflikterna där de finns och hjälpa flyktingarna i närområdena. När han säger att vi inte kan ta emot hela Afrika i Europa, använder han en folklig term för att illustrera att konflikterna måste lösas på plats. Samtidigt säger han det alla anser vara ett faktum, nämligen att Europa inte kan ta emot folk från en hel kontinent, säger Abid Raja till VG.
Integrationsminister Sylvi Listhaug, Fremskrittspartiet, håller fullständigt med. I ett sms till tidningen skriver hon att hon ”fullt ut” stöttar den kungliga formuleringen:
− Jag har sinne för klart och folkligt tal, skriver hon.
Abid Raja anser inte heller att kung Harald är på väg att bli politisk i sina uttalanden.
− Jag är för monarkin och jag är för att kungen, som ledare och förebild för sitt folk, för fram sina uppfattningar och värderingar och att han inte bara klipper band och framstår som en galjonsfigur, säger han.