Bildandet av ett Europas Förenta Stater rycker allt närmare. Redan i maj kommer konkreta planer på hur integrationen av EU ska fördjupas i riktning mot en federation av stater att utarbetas. Det hävdar Chris Grayling, ledare för Tories i det brittiska underhuset.
Inför folkomröstningen om Storbritanniens fortsatta medlemskap i EU den 23 juni, är ett av premiärminister David Camerons lockbeten för att få britterna att stanna kvar i unionen att landet inte kommer att sugas upp i någon superstat. Men det är ett löfte som Camerons partikamrat, den tidigare justitieministern och lordkanslern Chris Grayling − och ledande förespråkare för ett ”Brexit” − inte ger mycket för.
En federation är nämligen precis vad som planeras enligt Grayling, och det är ett påstående som han menar ingalunda är taget ur luften. Tvärtom hänvisar han till ett dokument som i september i fjol skrevs under i Rom av representanter för de nationella parlamenten i Tyskland, Frankrike, Italien och Luxemburg, skriver Daily Mail.
Enligt denna handling ligger det av många befarade, men av andra hett eftertraktade, Europas Förenta Stater inte långt borta. Redan i maj kommer konkreta planer på hur detta ska ske att förberedas på ett möte i Luxemburg. Och vad målet är tycks tämligen klart:
”Vi är övertygade om att nya insatser måste göras för europeisk integration. Vi tror att mer, inte mindre, Europa, är vad som krävs för att kunna möta de utmaningar vi står inför”, heter det bland annat i den gemensamma deklarationen.
Vidare slås det i uttalande fast att en fördjupad integration ”inte ska begränsas till områden som berör ekonomiska och fiskala frågor, inte heller den inre marknaden eller jordbrukspolitik”. Integrationen ska i själva verket ”omfatta allt som gäller för de europeiska idealiska sociala och kulturella områdena, liksom utrikes- säkerhets- och försvarspolitik”. I dokumentet konstaterar de undertecknande representanterna för de fyra länderna dessutom att den ”nuvarande situationen” erbjuder en möjlighet att gå vidare med en europeisk politisk integration som ”kan leda till en federal union av stater”.
Chris Grayling kan bara tolka allt detta på ett sätt:
− Detta visar ju att det nu finns allvarliga planer på en politisk union där länderna i eurozonen går i riktning mot en enda regering, säger han till tidningen.
Visserligen skulle detta innebära att Storbritannien − och Danmark − permanent kommer att stå utanför, men en federation kommer ändå att få ett stort inflytande.
− Denna nybildning kommer ändå att stifta våra lagar och vi kommer att ha mycket lite att säga till om, säger han och tillägger att britterna nu måste bestämma sig för om de vill ha ett oberoende land eller om de ska låta sig fångas i något som snabbt närmar sig ett Europas Förenta Stater.
En talesperson för EU-kommissionen säger sig dock inte ha kännedom om att ett sådant initiativ skulle ha tagits.
− Det är inte något som har med kommissionen att göra, säger han till tidningen.
Dokumenten dök upp ungefär samtidigt som USA:s president Barack Obama lämnade Storbritannien efter sitt mycket kontroversiella inhopp i den redan infekterade och upphettade diskussionen inför folkomröstningen om landets fortsatta EU-medlemskap. Den amerikanske presidenten nöjde sig under sitt tredagarsbesök inte bara med att uppmana britterna att rösta för att stanna kvar i unionen utan kom också med ett direkt hot: enligt honom kommer ett ”Brexit” nämligen att betyda att Storbritannien får platsen ”längst bak i kön” när det gäller handelsavtal med USA.
Att en amerikansk president agerar vallokomotiv i en brittisk angelägenhet har fått förespråkarna för ett utträde att se rött. Londons konservative borgmästare, den frispråkige Boris Johnson, slår tillbaka och hävdar att de argument Obama kom med är både ”osammanhängande” och ”inkonsekventa” eftersom USA aldrig skulle ge upp sin självständighet.
− Amerikanerna skulle aldrig överväga något som EU varken för egen del eller för sina grannar på det egna halvklotet. Varför skulle de anse att det vore rätt för oss, dundrar han i Daily Mail.
Försvarsminister Penny Mordaunt är inte heller hon imponerad av den amerikanske presidentens inhopp i debatten och avfärdar honom som ”pinsamt okunnig” efter hans påstående om att Storbritannien måste stanna kvar i EU eftersom detta skulle stärka säkerheten.
− Domarna i EU och reglerna om den fria rörligheten gör det i själva verket svårare att upprätthålla den nationella säkerheten, är hennes motargument.
Nigel Farage, ledare för United Kingdom Independence Party, UKIP, tycker inte att USA har med saken att göra:
− Vem bryr sig om vad de vill? Det som spelar roll är vad vi vill, säger han till BBC.
I en artikel som publicerades på den konservativa nyhetssajten Breitbart i fredags, samma dag som Obama damp ner på brittisk jord, formulerade sig Nigel Farage så här:
− Allvarligt talat: skulle någon amerikansk president på allvar villkorslöst öppna gränserna mot Mexiko som Storbritannien har gjort mot hela EU? Inte en chans!
Men från amerikansk sida räcker det inte med Barack Obamas ingripande i den brittiska EU-debatten. Ännu en transatlantisk tungviktare − Hillary Clinton − har lagt sig i frågan och hon varnar, liksom presidenten, för konsekvenserna av ett brittiskt utträde ur unionen.