Efter att ha vunnit primärvalen i ytterligare fem delstater tidigare i veckan fortsätter Donald Trump marschen mot posten som republikanernas kandidat i höstens amerikanska presidentval.
Ingen av hans kvarvarande utmanare kan längre nå fram till det antal delegater som behövs för att vinna nomineringen på sommarens partikonvent. Trots det kommer valkampen att fortsätta. Det republikanska etablissemanget är fast beslutna att sätta så många käppar i hjulet som möjligt för Trump och hans nationalistiska kampanj.
Det finns starka skäl till överhetens motstånd mot honom. På nästan varje punkt bryter han med de gamla sanningar som det republikanska etablissemanget förfäktat i decennier: massinvandring, frihandel och nya krigskampanjer i Mellanöstern. För svensk och europeisk del är det framförallt utrikespolitiken som är av intresse eftersom USA:s internationella agerande får följdverkningar som i högsta grad påverkar oss.
Den amerikanska utrikespolitiken har de senaste dryga decenniet dominerats av en serie katastrofala militära interventioner. Under förevändningen att de ska göras om till demokratier av västerländskt snitt har länder som Irak, Libyen och Syrien kastats in i kaos. Irak är förmodligen det främsta exemplet på en icke-demokratisk, men stabil och sekulär, regim vars störtande har orsakat sekterism, terror och religiöst våld. I Syrien är situationen snarlik. Det islamistiska upproret mot landet, som leds av Islamiska Staten har underblåsts av USA:s stöd till så kallade ”moderata rebeller”. I båda fallen har USA:s ingripande skapat ett maktvakuum som utnyttjas av terrororganisationer som IS. Områdets instabilitet driver dessutom på flyktingströmmar till Europa.
Av dessa skäl vore en ny inriktning på den amerikanska utrikespolitiken välkommen ur ett svenskt och europeiskt hänseende. Och det är där Donald Trump kommer in i bilden.
Häromdagen höll Trump sitt första stora tal enbart inriktat på utrikespolitik. Han gjorde klart att han vill bryta med de senaste decenniernas destruktiva agerande. Det är befriande att lyssna på Trump eftersom han förstår vilken skada den nuvarande utrikespolitiska inriktningen orsakat. Den neokonservativa fantasin om att det går att förvandla Mellanösterns samhällen till västerländska demokratier kallar han en ”farlig idé”. Utvecklingen i regionen ger honom rätt.
För Trump är den utrikespolitiska utgångspunkten ”USA först” – den amerikanska utrikespolitiken ska först och främst gynna USA. Det måste ses som fullständigt självklart men också revolutionerande. Alldeles för länge har den enda supermaktens agerande vägletts av abstrakta principer om gott och ont, ”mänskligheten” och demokratin. Priset för den politiken har varit enormt, både i ekonomiskt avseende och räknat i förluster av människoliv och goodwill.
Ett USA som sätter sina egna intressen i främsta rummet och kopplar dessa intressen till fred och stabilitet runt om i världen kommer att kunna bli en positiv internationell kraft. Därför är enbart utrikespolitiken skäl nog för att Trump måste vinna.