Konferensen ”Jag är muslim” var planerad att hållas i Lundbystrand sporthall 26-27 mars. Men den 17 mars beslutade Göteborgs kommun att annullera hyresavtalet. Det skedde efter samråd med Säkerhetspolisen. Konferensen arrangerades av Sveriges Förenade Muslimer (SFM).
Av namnet får man intrycket att organisationen vill förena alla muslimer. Så är det inte. Sveriges Förenade Muslimer är en salafitisk organisation som inte erkänner någon annan form av islam än salafismen. Enbart salafiter får tala och undervisa på deras möten och konferenser.
Konferensens namn ”Jag är muslim” är därför missvisande. Det vore hederligare att kalla den ”Jag är salafit”. För SFM:s arbete går dels ut på att göra vanliga muslimska ungdomar religiösa, väckelse helt enkelt, och dels att göra dem till en viss typ av religiösa muslimer: salafiter.
SFM bildades 2011 och har sitt säte i Göteborg. SVT:s Uppdrag granskning avslöjade våren 2015 i reportaget ”Jihad i Göteborg” att föreningen anlitat en föreläsare som rest till Syrien för att ansluta sig till Islamiska staten (IS).
Det känns betryggande att svensk säkerhetspolis nu har den salafitiska miljön under uppsikt. För det är från denna miljö som våra jihadister kommer. Salafismen är en strömning inom sunniislam som vill återgå till hur de tidiga muslimerna, de som på arabiska kallas ”salaf” eller föregångarna, tolkade Koranen och profeten Muhammeds undervisning. Salafiterna är de bokstavstrognaste av de bokstavstrogna.
De menar att hela Koranen måste följas och att Muhammed är en tidlös förebild. Det blir självklart bekymmersamt då Koranen och texterna om Muhammed skrevs i en kultur och i en tid där demokrati var någonting okänt, kvinnor förtrycktes, slaveri var självklart och kunskapen om hur världen fungerar var väldigt liten.
SFM har reagerat på beslutet att annullera hyresavtalet genom att anklaga kommunen för ”islamofobi”, vilket är märkligt på åtminstone två sätt. För det första för att SFM inte representerar islam i allmänhet utan salafismen och för det andra för att salafiterna själva gjort sig kända just för att hata och förfölja shiamuslimer, sufiska muslimer, ahmadimuslimer och sekulära muslimer, det vill säga alla former av islam förutom salafismen.
Tyvärr kommer SFM:s salafitiska konferens att genomföras ändå, på Bellevuemoskén i Göteborg. Det är synd eftersom den riskerar att påverka hundratals unga människor och dra in dem i en rörelse som är destruktiv och farlig både för muslimer och icke-muslimer. Vi har sett vad den salafitiska väckelsen gjort med samhällen i Mellanöstern.
En av de salafitiska missionärerna som är bjudna till årets konferens är Wassim Kempson, en engelsk konvertit knuten till Al-Muntada, en organisation finansierad av den saudiska diktaturen. Jag har lyssnat på två av Kempsons föreläsningar på YouTube.
Den första hade rubriken ”Righteousness in the West” och hade rättfärdighet som tema. Det rättfärdiga, menade Kempson är tidlöst. Det som var gott för tusen år sedan är gott idag. Och det goda och det rättfärdiga är det som Koranen och profeten Muhammed påbjuder. En muslim har bara att totalt och villkorslöst underkasta sig Guds vilja. Den rättfärdige muslimen ska vara som en slav, säger han, och bara lyda utan att ifrågasätta.
I den andra föreläsningen som jag lyssnade på talar Kempson om Aisha, en av profeten Muhammeds hustrur, hon som bara var ett barn när han gifte sig med henne. Kempson insisterar här på att dagens muslimer måste gå tillbaka till Koranen och Muhammeds undervisning, texter som alltså skrevs under tidig medeltid. Han säger också att de bästa människorna som någonsin levat var Muhammed och hans följeslagare. Ingen har kommit efter dem som är bättre. De är tidlösa förebilder som inte får ifrågasättas utan bara vördas och efterliknas. Det betyder att Muhammeds äktenskap med ett barn inte får kritiseras eller ses som ett uttryck för dåtidens moral. Det var rätt då och det är rätt nu. En muslim ska efter sin förmåga försöka leva och tänka som dessa föregångare eller ”salaf”.
Är detta budskap som är nyttiga för unga muslimer i Sverige år 2016? Borde de inte istället lära sig att ifrågasätta och tänka kritiskt, att vara nyfikna och kreativa? Är verkligen okunniga religiösa fanatiker som levde i Arabien på 600-talet bra förebilder för våra ungdomar? Människor som köpte och sålde slavar, som krigade och plundrade i Guds namn, som halshögg och lemlästade och som inte hade någon aning om hur världen fungerade. Ja, som trodde att böner kunde åstadkomma regn, att det onda ögat gjorde folk sjuka och att Muhammed flög på en bevingad häst.
Men det finns en sak vi faktiskt kan lära oss genom att studera dessa ”salaf”: faran med okunnighet och fanatism. Men det är inte den läxan Wassim Kempson vill att hans hjord ska lära.
En annan av konferensens föreläsare är en lokal förmåga: Hussein Hamad. Han är lärjunge till Gävleimamen Abo Raad. När terrorgruppen IS styrkor intog Mosul sommaren 2014 skrev denne imam ett jublande inlägg på Facebook. I inlägget uppmanade han likasinnade att be för deras ”sunni-syskon” som krigar mot ”svekfullhetens, icke-trognas och syndfullhetens styrkor”. För Abo Raad handlar konflikten i Irak, och även i Syrien, om ett religiöst krig mellan de rättrogna och de otrogna. Som huvudfiende räknar han shiamuslimerna. ”O Allah, injaga skräck i Dina fienders hjärtan”, ber han. Borde inte detta räknas islamofobi? Enligt SFM verkar det vara islamofobi när Göteborgs kommun inte vill upplåta sina lokaler till salafiter, men inte när salafiter manar till massmord på shiamuslimer.
Under min tid i Uppsalamoskén mötte jag Hamad några gånger när han var på besök. Jag minns honom som en hängiven lärjunge full av respekt och beundran för sin lärare. Han kallade honom sin ”ärade mentor”. I debatter med andra muslimer som ifrågasatte någon aspekt av salafismen hette det alltid att Abo Raad hade svaren. Det var till honom man skulle vända sig.
Vad är det då läraren Abo Raad lär sina elever? Om det kunde man läsa på den numera borttagna hemsidan muslim.se. Han var ansvarig för den. Enligt denna sida är det förbjudet för en muslim att bli vän med en icke-troende. Man får inte ens hysa varma känslor för dem. Det är också förbjudet att gå med i de icke-troendes politiska partier och tjänstgöra i deras arméer. Dessutom får man inte ”imitera” de icke-troendes sätt att klä sig och tala och så vidare. Icke-muslimer har inte samma rättigheter som muslimer. En hustru är underordnad sin man.
Det unga muslimer i Sverige behöver är stöd att komma in i det svenska samhället och den svenska kulturen, inte rörelser som vill förstärka och cementera utanförskapet. Det är tragiskt att muslimska invandrarungdomar på grund av mörkermän som Wissam Kempson och Hussein Hamad hindras att ta del av alla fantastiska utvecklingsmöjligheter som finns i det sekulära och demokratiska Sverige och istället hålls kvar i okunnighet, inskränkthet och religiös fanatism. Här skulle ju de unga kunna göra det man inte kan göra i muslimska länder: studera och diskutera islam på ett öppet och kritiskt sätt.
Mohamed Omar