Malmö är en stad i kris och det kommer ta många mandatperioder att lösa problemen, skriver Magnus Olsson, sverigedemokratiskt kommunalråd.
Den 18 februari hade Malmös kommunstyrelse ett extrainsatt möte gällande Malmö stads reviderade budget för 2016. Malmö stads verksamheter behöver ett tillskott på 547 miljoner kronor och detta med anledning av höstens invandringskris. Staten tog under hösten 2015 ett lån på totalt 10 miljarder för att kompensera kommunerna för nyanlända invandrare. Malmö kommun har blivit tilldelat 380 miljoner för att kunna hantera den uppkomna situationen. Malmö stads olika nämnder och stadsområden menar dock att deras kostnader kommer att öka med hela 547 miljoner vilket innebär att dessa 380 inte på långa vägar kommer vara tillräckligt för Malmö.
För den Malmöbo som betalar kommunalskatt är läsningen om den uppkomna situationen ytterst bekymmersam. Kommunstyrelsens ordförande, Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), har tidigare aviserat att Malmö behöver hela 26 nya skolor och 1200 nya lärare de närmsta 4 åren. I den reviderade budgeten får för- och grundskolan endast 129 miljoner vilket är långt ifrån vad som krävs för att ens vara i närheten av att klara av situationen som uppstått.
Skolsituationen i Malmö är redan idag under all kritik. Färre och färre når behörighet till högskola och universitet samtidigt som segregationen ökar för varje år som går. Kommunen är på ständig jakt efter nya lärare då omsättningen på lärare inom skolans verksamheter är hög i Malmö. På grund av dålig arbetsmiljö och lägre löner, är det få lärare som vill jobba i Malmö utan de söker sig istället till kranskommunerna, där både arbetsmiljön är bättre och lönerna är högre. Vi behöver alltså inte bara ekonomiska resurser för att nyanställa utan även insatser för att kunna skapa en dräglig arbetsmiljö samtidigt som vi ökar lönerna.
Bland stadens socialsekreterare påminner situationen i mångt och mycket om hur det ser ut för lärarna. Omsättningen bland personalen är extremt hög vilket inneburit att medelåldern bland de anställda har minskat drastiskt. Sjukfrånvaron har skjutit i höjden och ofta söker sig socialsekreterare bort från staden inte långt efter att de kan lägga till Malmö stad som tidigare arbetsgivare på sitt CV.
Kommunstyrelsens ordförande Katrin Jammeh har via media framfört att enligt den senaste befolkningsprognosen behöver det byggas 4000 bostäder om året i Malmö. Den reviderade budgeten tar även upp just denna problematik, under rubriken ”Krafttag för fler bostäder” har stadsbyggnadsnämnden, tekniska nämnden och miljönämnden fått ett bidrag på 6,5 miljoner kronor för att snabba på bostadsplaneringen. Krafttag för fler bostäder alltså. Fantastisk rubrik, eller hur?
Lånet som staten tog för att finansiera Malmö kommuns kostnader når alltså inte ens upp till nämndernas äskande på 547 miljoner, för att nå upp dit krävs en skattehöjning på minst 30 öre i budgeten för 2017. Vad som också bör tilläggas är dock att dessa 547 miljoner är en på tok för låg uppskattning, samtidigt som bidraget från staten bara är en engångssumma och inget vi kan räkna med till kommande år. För att få in en skatteintäkt på 547 miljoner krävs en skattehöjning på hela 1 krona per intjänad 100-lapp. Värt att känna till är att Malmö redan idag årligen uppbär kommunalt utjämningsstöd från staten och andra kommuner på 4,4 miljarder, alltså 12 miljoner om dagen, för att kunna bära sina egna kostnader.
S och MP är dock luriga när det gäller att få ut pengar från Malmöborna utan att det syns på skatten. Vid byggandet av den nya avloppstunneln i Malmö finns det förslag på att kostnaden istället betalas via vatten- och avloppstaxan vilket innebär en ökning på 70 kr i månaden för en familj boende i en villa eller 47 kr för den som bor i lägenhet.
Malmö kommuns stora bekymmer är inte bara de ekonomiska utan framförallt de sociala som till mångt och mycket är en direkt följd av de styrandes syn på invandring och mångkultur. De borgerliga partierna i Malmö har i nuläget ingen sundare inställning än de rödgröna. Samtidigt måste vi Sverigedemokrater vara ärliga, för det finns inga snabba och enkla lösningar på Malmös alla problem. Det kommer varken ta en eller två mandatperioder för att lösa de problem som Malmö står inför.
Därför behöver Malmö en förändring i grunden där vi behöver ställa krav för att komma tillrätta med de problem som finns i staden. Det måste vara slut på att försöka ta i allvarliga problem med silkesvantar och istället ta på oss hårdhandskarna för att på riktigt förändra staden till det bättre. Ju mer vi försöker lösa våra problem med skattehöjningar och bidrag, ju mindre attraktivt kommer det vara för de som arbetar att bo i Malmö.
Malmö är en stad i kris, en kris som var stor redan innan höstens massiva inflyttning till staden. Den styrande minoriteten lappar, lagar och lånar för att ha råd med att klara av de utlöpande kostnader samtidigt som staden saknar pengar för nyinvestering. När Socialdemokraternas och Miljöpartiets förslag till budget presenteras i maj kommer vi få se ytterligare skattehöjningar vilka är en direkt följd av deras oansvariga politik både på ett nationellt och ett kommunalt plan.
Malmö stad behöver en stark Sverigedemokratisk röst som tydligt pekar ut riktningen mot att göra Malmö mindre attraktivt för invandrare och personer som uppbär socialbidrag.
Magnus Olsson (SD), kommunalråd Malmö