10   +   6   =  

En tokig amerikansk pastor brände ett exemplar av Koranen. Muslimska kristofober i den Islamiska staten (IS) bränner kristna. En bränner böcker, en annan levande människor. Frågan är om inte kristofobin är ett större bekymmer i världen än islamofobin.

I väst finns en utbredd föreställning av islamofobin som ett bekymmer, särskilt bland medie- och kulturfolk. Den svenska regeringen delar ut våra skattepengar till skumma organisationer i syfte att motverka denna islamofobi.

Så har vi de andra som undrar hur islamofobi ska definieras. Vad är det för något? Ingen verkar ha ett ordentligt svar. Inte jag heller, trots att jag använder ordet. Är det islamofobi att tycka att Koranen är en dålig bok? Är det islamofobi att anse att Jesus var bättre än Muhammed? Är det islamofobiskt att inte se den gudomliga visdomen i straff som stening och stympning? Är det islamofobiskt att skoja med islam ungefär som Monty Python skojade med kristendomen i Life of Brian?

Som sagt, i Sverige ger vi skattepengar till aktivister som far runt och föreläser om islamofobi. Men hur mycket gör staterna i islamvärlden för att motverka kristofobin? En fråga få ställer. I Sverige finns det inga islamofobiska lagar överhuvudtaget. Det finns ingen statligt sanktionerad diskriminering av muslimer. Men i den muslimska världen är kristofobin sanktionerad av staterna i form av lagar. I Saudiarabien får kristna inte bygga kyrkor och missionera. De har inte samma rättigheter som muslimer. Men kristofobin tar sig utöver detta också uttryck i många muslimers attityder. Det finns förakt, och även hat, mot kristna. Muslimer som blir kristna mördas.

Vad gör staterna i islamvärlden att skapa medvetenhet om och motverka kristofobi? Faktum är att de inte gör någonting. Vissa stater, som till exempel Saudiarabien, Egypten, Sudan, Pakistan med flera gör ju tvärtom: de främjar kristofobin. Imamerna har fått carte blanche att hetsa mot både judar och kristna. I väst är alltså islamofobin ett mindre bekymmer än vad kristofobin är i islamvärlden. Ändå gör väst mer för att motverka vad man uppfattar som islamofobi än vad islamvärlden gör för att motverka den allvarliga, ja, dödliga kristofobin och antisemitismen. Istället är alltså kristofobin statligt sanktionerad och uppmuntrad. Detta visar på den stora skillnaden i värderingar mellan västvärlden och islamvärlden. Det visar att väst är bättre.

I Sverige gör kristna samfund ganska mycket för att nå ut till muslimer. Svenska kyrkan anställde till och med en imam under en period. Man bjuder in imamer till samtal. När jag var muslim och redaktör för tidskriften Minaret talade jag i flera kyrkor. Däremot är det betydligt sällsyntare att moskéer bjuder in kristna som talare.
Tyvärr är det vanligt, vilket jag upplevt många gånger, att imamer predikar mot kristendomen i svenska moskéer. Man varnar för de kristnas avskyvärda ”avgudadyrkan” eller ”shirk”. Man varnar för jul- och påskfirande. Man uppmanar föräldrarna att hålla barnen hemma.

Det finns alltså en obalans i förhållandet mellan kristna och muslimer i Sverige. Nästa gång en imam erbjuder sig att tala i en kyrka borde man fråga: får vi också komma till moskén? Man borde trycka på för ett mer ömsesidigt ansvarstagande för sämja mellan religionerna. Nästa gång man som kristen under ett studiebesök i en moské får pröva att bära sjal, göra böneställningar och läsa den islamiska trosbekännelsen kan man också fråga: kan ni också komma på besök i vår kyrka och pröva att läsa ”Vi tror ock på Jesus Kristus, hans enfödde Son, vår Herre, vilken är avlad av den Helige Ande…”

Jag minns en gång under min islamiska tid. Vi hade en dialog i Missionskyrkan i Uppsala. Muslimerna ville dock inte lära sig något, bara predika islams förträfflighet. När det var dags för bön fick vi muslimer gå in i ett mindre rum och be. Men först täcktes krucifixet över med en jacka. Jag undrar: om kristna gäster i moskén skulle vilja be, skulle muslimerna gå med på att täcka över skriften ”Det finns ingen gud förutom Gud och Muhammed är hans profet”? Tror inte det.

Varför är det bara en sida som ska vara öppen och generös mot den andre? Om svenska, icke-muslimska kvinnor sätter på sig sjal i solidaritet med muslimer kan väl muslimer också ta av sig sina sjalar i solidaritet med icke-muslimska kvinnor? Det finns många kvinnor i muslimska länder som lider. De vill inte ha sjal på sig men känner sig tvingade – och i vissa stater är de tvingade. Förtjänar inte dessa någon solidaritet?

Kristna har förföljts genom hela islams historia, men förföljelserna har eskalerat. Idag håller de kristna i Mellanöstern på att utplånas. Det är inte bara Islamiska staten (IS) som står för hatet och våldet. Problemet är mycket större än en enskild terrorgrupp. I ett sådant läge är det märkligt att Sverige fortsätter att betala ut skattepengar till dem som påstår sig vilja stävja islamofobi, men inte en krona till dem som vill motverka kristofobi bland muslimer. Finns det ens några muslimska organisationer eller moskéer som arbetar för detta? Jag har inte hört talas om någon.

Det jag vill ha sagt med detta är att kristna i Sverige borde bli lite mindre mesiga. Kräv ömsesidighet i era relationer till muslimer! Om ni gör något för muslimer borde ni också förvänta er att muslimer gör något för er. Det är inte mer än rätt.

Mohamed Omar