De säger att de har flytt för sina liv. Men sedan klagar de över de förhållanden som erbjuds och reser hem igen. Det är ett resonemang som den danska integrationsministern Inger Støjberg har svårt att förstå.
I ett par artiklar har Samtiden berättat om asylsökande som – när de väl har nått sina drömmar mål, Skandinavien, – blir så besvikna över att finna att den verklighet de möter inte alls motsvarar de förväntningar de hade. Klagomålen har varit många – boendet, sysslolösheten, maten, att inte få något jobb, avståndet till närmaste centrum, ja till och med vädret har det varit fel på. Och de grusade förhoppningarna leder till att allt fler asylsökande i såväl Sverige som Norge och Danmark återtar sina ansökningar och reser hem igen.
I ett mailsvar till Samtiden svarar Migrationsverkets presstjänst att 1 794 personer återtog sin asylansökan. I fjol hade antalet stigit rejält – till 3 987. Varför människor som kommer till Sverige för att söka asyl, men sedan kommer på andra tankar, har Migrationsverket dock inte närmare analyserat.
− Men det kan vara väldigt många anledningar till varför en person fattar detta beslut, heter det i verkets skriftliga svar.
I Norge har ökningen av återkallade ansökningar varit mindre iögonenfallande. Utlendingsdirektoratet, UDI, – som motsvarar Migrationsverket – upplyser att det i januari handlade om 16, i november 67 och att slutsumman för 2015 blev 805 återkallade ansökningar, uppger Vårt Land. De flesta som återtog ansökningarna var irakier, därefter albaner, syrier och afghaner.
Inte heller i UDI är det rutin att fråga ut folk varför de inte längre anser sig ha behov av skydd i Norge, men till skillnad från Migrationsverket vågar man i alla fall på gissningar:
− Vi antar att flera har haft en orealistisk och felaktig uppfattning om vilka möjligheter de skulle få i Norge. Antagligen inser några av dem som inte har skyddsbehov att det är lite att hämta när man får sin asylansökan behandlad här, säger UDI:s Katina Hartmann till tidningen och tillägger att många nog har trott att det skulle gå snabbt med att få ett jobb och få familjen till Norge.
Dansk Flygtningehjælp kan också konstatera att allt fler asylsökanden funderar på att resa tillbaka till hemlandet. Asylchef Eva Singer säger till morgontidningen Berlingske att beslutet ibland har motiverats av personliga orsaker – familjeskäl eller liknande.
Andra förstår sig inte på landets asylregler och blir frustrerade av vetskapen om att det kan ta mycket lång tid att få familjen till Danmark. Men i många fall är missnöjet med de förhållanden som de erbjuds på landets asylcentra det som avgör. Att behöva bo i tält i snöväder är nog inte vad de hade förväntat sig – och att det kan bidra till frustrationen menar sig Eva Singer kunna förstå.
− Det är kanske inte tälten i sig som de är frustrerande över utan de förhållanden de bor under, säger hon och pekar på att det dels inte finns några aktiviteter, dels att det tar lång tid innan ansökningarna kan behandlas. Att bara komma till ett första samtal i Danmark kan ta upp till ett år och asylchefen konstaterar att nog är det tuffaste för många.
Enligt Dansk Flygtninghjælp är det mest asylansökare från Iran och Iran som funderar på att återkalla sina ansökningar men hur många som totalt gör slag i saken har danska Migrationsverket, Udlændingestyrelsen, inga uppgifter om. TV2 News uppger dock att minst 60 personer har återkallat sina ansökningar sedan november.
Flera danska medier har berättat om det missnöje som många asylsökande har uttryckt över det mesta som de har mött i landet och att de därför vill åka tillbaka hem. Det är en kritik som Inger Støjberg, integrationsministern som inte brukar hålla inne med vad hon tycker, tycker är totalt uppåt väggarna.
− Man må ju bara säga att om man inte tycker att förhållandena i Danmark är ok, så tycker inte heller jag att man har gjort sig förtjänt av att vara här. Man ska ju hela tiden tänka på att detta är människor som kommer hit och säger att de är personligen förföljda och riskerar att dödas eller torteras i det land de kommer ifrån, säger Inger Støjberg till TV2.
För henne rimmar det illa att den, som kommer till Danmark och menar sig vara förföljd, till och med hotad till livet, samtidigt kan vara otacksam över det som Danmark erbjuder.
En som tycker att det mesta i Danmark är botten är Zanyar, 18-åring från Iran. Redan från första stund i det asylcenter han nu har tillbringat sex, sju veckor i, var han missbelåten med precis allt.
− Det är inte behagligt, inte trevligt att vara här och jag är besviken, säger han till tv-kanalen och försäkrar att han inte vill byta ut sitt eget land Iran mot 100 europeiska länder eftersom ingenting var som han hade förväntat.
− Både asylcentret och befolkningen är kalla – inte varma som där hemma, slår han fast.
Flera asylsökande säger att den långa väntetiden på att deras ansökningar ska behandlas går dem på nerverna och dessutom är de missnöjda med de faciliteter som asylcentret erbjuder. Att de därutöver bara får nio danska kronor om dagen i fickpengar gör dem inte mer positivt inställda. Men det ska då påpekas att de har tak över huvudet, tre mål mat om dagen och tillgång till Internet.
Att det kan ta lång till innan ansökningarna behandlas är Inger Støjberg medveten om, men att det skulle ligga en uttalad tanke bakom detta, förnekar hon bestämt. Det är ju, menar hon, ganska självklart att väntetiden blir längre i takt med att antalet asylansökare ökar.
− Men låt mig bara påminna om att om man söker asyl är det för att man anser sig vara förföljd. Och om man då betänker alternativet, kan väl några månaders väntetid inte vara så illa, säger hon.