Det omhuldade påståendet om syriernas höga utbildning stämmer inte. Det hävdar en norsk professor i pedagogik, som också stöder sig på en OECD-rapport. Enligt denna har 65 procent av syriska elever inte ens grundläggande färdigheter i matte och läsning.

Under fjolåret tog Norge emot över 10 000 asylsökare från Syrien. (Detta kan jämföras med de lite drygt 51 000 syrier som, enligt färska siffror från Migrationsverket, kom till Sverige i samma ärende under 2015.)
Det norska statliga public service-företaget NRK  konstaterar att i stort sett samtliga syrier kommer att få asyl i landet, och enligt Thomas Nordahl, professor i pedagogik vid Högskolan i Hedmark, kommer detta att leda till problem. Syriernas utbildningsnivå är nämligen så låg att många av de unga asylsökarnas färdigheter lämnar en hel del i övrigt att önska, vilket också kommer att slå hårt mot integrationen.

Professor Nordahl säger till NRK att det syriska utbildningssystemet är betydligt sämre än vad ryktet annars påstår; i själva verket är det så illa ställt att hela två tredjedelar av unga syrier inte ens har grundläggande kunskaper i matematik, läsning och skrivning.
− I praktiken betyder det att många av dem som bara har grundskoleutbildning har problem med att läsa och förstå en tidningsartikel eller en bok på deras eget modersmål. Och utifrån OECD:s definitioner kan det bara klara enkla standarduppgifter i räkning, säger han.

Thomas Nordahl menar att detta är något som kan få mycket allvarliga konsekvenser när det gäller att integrera syrierna på den norska arbetsmarknaden. Hans konklusioner går för övrigt helt i linje med vad dansk forskning tidigare har kommit fram till och som Samtiden också skrev om i september. En undersökning som omfattade över 2 000 syrier som hade kommit till landet från 2009 och fram till mitten av 2013, visade att bara 13 procent hade jobb efter tre år på dansk mark. Av de första syriska flyktingar som kom 1999-2006 var det bara 17 procent som hade en ”högre” utbildning medan fem procent hade någon form av yrkesutbildning.
Enligt professor Jacob Nielsen Arendt vid Kora, Nationella institutet för kommuners och regioners analys och forskning, har utvärderingar visat att syrierna i Danmark hittills bara har klarat sig lite bättre än somalierna.

Att den syriska utbildningsnivån är så låg att det kommer att få stora konsekvenser för asylsökarnas integrering i de nya hemländerna, är ingenting som bara danska och norska forskare har kommit fram till.
Professorn Nordahl hänvisar till en rapport som OECD, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, publicerade i maj i fjol. Här hade man sett närmare på den utbildningskvalité och behållning av inlärning som elever får på skolor i 81 utvalda länder. I undersökningen finns även uppgifter från Syrien.
En av rapportens författare är utbildningsforskaren Ludger Woessmann, professor i ekonomi vid Universitetet i München, tillika chef för Centret för Utbildningsekonomi. Till NRK säger han att det finns uppgifter om hur syriska åttondeklassare klarar sig i matematik och naturämnen, medan man däremot inte har kartlagt färdigheterna i läsning. Men enligt Woessmann finns det ett klart samband mellan just läsning och matte.

OECD:s slutsats är att 65 procent av eleverna i Syrien inte ens har basala kunskaper i läsning och matematik, och den tyske professorn slår fast att detta då innebär att elevernas förmåga att själva lösa grundläggande problem är mycket låg.
− Enligt internationell standard blir bedömningen att två tredjedelar av den kullen är att betrakta som funktionella analfabeter när det gäller deras förmåga att ta del i ett modernt samhälle, säger han.
Han tillägger att om nu detta skulle vara representativt för de syrier som nu kommer till Tyskland och Norge, innebär det stora svårigheter för en snabb integrering på arbetsmarknaden.

Siffror som NRK har fått från Statistisk sentralbyrå, SSB, berättar om vilken utbildning de syrier som bosatte sig i Norge hade 2014. Enligt dessa uppgifter hade 30 procent grundskoleutbildning, 15 procent högre utbildning, 12,4 högre utbildning upp till fyra år, 5,8 procent hade en högre utbildning på mer än fyra år, och cirka 35 procent hade man inga uppgifter om alls.
Utifrån statistiken kan Oddbjørn Raaum, direktör på Oslobaserade Frischsenteret och invandrings- och arbetsmarknadsforskare, konstatera att den bilden inte ser lovande ut och att den pekar på att syrierna har en längre utbildning är många andra flyktinggrupper som tidigare har kommit till Norge.

OECD-forskare och deras kolleger i våra grannländer Norge och Danmark har alltså kommit till samma slutledning: ryktet om syriernas höga utbildning är betydligt överdrivet, för att inte säga en ren myt.
Men i Sverige tycks det vara helt annorlunda. Statsminister Stefan Löfven slog i en intervju i SVT i våras fast att närmare 30 procent av de syriska flyktingarna har högskoleutbildning och för någon månad sedan kunde man i Sydsvenskan läsa om”nyanländas” höga kompetens. Visserligen nämndes här inte specifikt syrier, men Lisa Olsson, handläggare på Arbetsförmedlingen i Helsingborg, såg sig ändå föranledd att generellt konstatera följande:
– I samhället finns det en myt om att asylsökande har en låg utbildningsnivå. Det stämmer inte.
Anledningen till dessa diametralt motsatta påståenden kan man givetvis bara spekulera i och frågan är om det kan vara så enkelt att alla asylsökare som kommer till Sverige – av en ren tillfällighet – har hög utbildning, medan de lågutbildade bara råkar hamna i Norge och Danmark?