Kalkylen låg på 100 000. Men egen skärpt politik och gränskontroller i Sverige och Danmark gör att prognosen kan skrivas ner kraftigt och Utlendingsdirektoratet räknar nu med 60 000 asylsökande i Norge i år.
Bara för någon vecka sedan berättade Samtiden om den norska regeringens förslag till ny asylpolitik. Det är åtstramningar som kommer att göra landet till ett av Europas hårdaste på området och som var föranledda av kanske upp emot 100 000 personer skulle söka asyl nu under 2016.
De egna kraftiga skärpningarna, i kombination med liknande åtgärder i andra europeiska länder samt – inte minst – de sedan ett par dagar sjösatta gränskontrollerna i Sverige och Danmark, gör att Utlendingsdirektoratet, UDI, den norska motsvarigheten till Migrationsverket, nu tror på en dramatisk minskning av asylanter. I stället talar man om cirka 60 000, vilket ju nästan är en halvering.
Men enligt UDI:s direktör Frode Forfang, är situationen svårbedömd.
− Siffrorna är fortfarande högst osäkra, men blir troligen en hel del lägre, säger han till NRK.
I fjol fick Norge ta emot 31 145 asylsökande, vilket är nästan dubbelt så många som det tidigare rekordåret 2002, då 17 000 sökte asyl i landet. 2014 kom enligt UDI 11 480 personer – en ökning med 171 procent sett till 2015. Som jämförelse kan nämnas att Sverige förra året tog emot 162 877 asylsökande.
Den största gruppen som kom till Norge i fjol utgjordes av syrier, därefter kom afghaner, irakier och eritreaner och tillsammans utgjorde dessa tre fjärdedelar av alla som sökte en fristad där.
Procentuellt svarade de så kallade ensamkommande flyktingbarnen för den största ökningen. 5 297 personer uppgav sig vara under 18 år och ensamkommande. Den i särklass största gruppen kom från Afghanistan – två av tre – men många kom också från Eritrea och Syrien.
Till Sverige kom enligt Migrationsverket 35 369 ensamkommande personer som i alla fall påstod sig vara minderåriga. Det var en våldsam ökning i förhållande 2015 års första prognos, då Migrationsverket trodde på en tillströmning av 7 800 minderåriga. Av de som till slut kom var 66 procent afghaner.
Migrationsverket konstaterar att det stora inflödet av alla dessa omyndiga och ensamkommande personer har inneburit ”en stor utmaning för landets kommuner” och det är enligt Frode Forfang påfrestningar som även den norska mottagningsapparaten har fått vidkännas.
Liksom i andra länder får de som söker asyl i Norge förbereda sig på långa väntetider och inte minst då när det gäller att kunna komma till en kommun. Vid årsskiftet hade 5 000 personer inte fått sig en kommun tilldelad och enligt NRK kan det dröja flera år innan den som har fått uppehållstillstånd kan få komma till en kommun.
Just nu väntar 24 000 personer på att deras ansökningar ska behandlas, men även om 200 nya handläggare har anställts plus att procedurerna har förenklats, tror Frode Forfang ändå inte att väntetiderna kommer att bli väsentligt mycket kortare; detta eftersom det hela tiden kommer nya asylanter.
För nyanlända asylsökare kan det ta upp till ett år innan de kan få komma till intervju och få sina ansökningar behandlade av UDI. Under den tiden har de inte rätt till undervisning i norska, de får inte arbeta och har heller inte alltid rätt till att gå i skolan.