Flyktingar som kommer till Schweiz har i flera år fått överlämna kontanter och värdesaker för att finansiera sitt uppehälle på asylcentra. Men detta har föregått helt i det tysta, till skillnad från ett utskällt danskt lagförslag.
När nyheten om ett danskt lagförslag om att asylsökande kan komma att få lämna ifrån sig pengar och/eller värdesaker överstigande ett visst belopp för att betala för uppehället på landets asylcentra, blev känd i december uppstod ett ramaskri både inom och utanför landets gränser. Inte minst svenska pressröster utgöt sig över denna ”totala förnedring” och ”förfärande främlingsfientlighet” som sades väcka associationer till Nazityskland. Men också internationella mediejättar som International New York Times, BBC, The Wall Street Journal, CNBC och brittiska The Telegraph gjorde tidigare nu i veckan stor affär av det danska ”smyckeförslaget” uppger Jyllands-Posten.
Om ett par veckor ska Folketinget ta ställning till förslaget, som integrationsminister Inger Støjberg nu har justerat och enligt vilket polisen inte får beslagta föremål som har affektionsvärde, alldeles oavsett hur stort det är. Både Støjberg och statsminister Lars Løkke Rasmussen har betonat att lagförslaget bara går ut på att folk i Danmark ska kunna försörja sig själva och jämför med att danskar som söker socialbidrag får avslag om de har tillgångar – pengar eller värdesaker – som överstiger ett visst belopp.
Men samtidigt som kritiken mot Danmark rullar på, visar det sig att Schweiz i många år har tillämpat precis samma praxis som den Danmark nu vill införa. Flyktingar som kommer till alplandet får lämna ifrån sig värden som överstiger 1 000 schweizerfranc – motsvarande lite drygt 8 000 kronor i svensk valuta – för att bidra till sitt boende på landets asylcentra. Avslöjandet kom på torsdagskvällen i tv-stationen SFR:s nyhetsprogram 10vor10. En asylsökande som kommer till Schweiz, informeras skriftligen om att ägodelar till ett värde över 1 000 franc mot kvitto ska överlämnas till så snart vederbörande kommer till ett mottagningscenter.
I nyhetsinslaget berättar ”Familjefar A.”, som är syrisk flykting, att myndigheterna la beslag på hälften av de pengar som han och hans familj – hustru och barn – hade med sig när de kom till landet. För att finansiera flykten från det krigshärjade landet hade familjen sålt sitt hus och en stor del av pengarna hade gått till människosmugglare. Men av de resterande 2 000 franc som familjen med sig till Schweiz, fick man således och i enlighet med gällande regler lämna ifrån sig 1 000.
Även om regelverket har tillämpats i många år – enligt danska TV2 i över ett decennium – är det inget som har varit känt och avslöjandet har lett till häftig kritik.
− Det är ovärdigt och måste ändras, säger Stefan Frey från Schweizisk Flyktinghjälp till tv-stationen och liknar förfarandet vid ”statliga rovriddarmetoder”.
Hans förslag är att man i stället borde kunna registrera förmögenheten och sedan göra avdrag vid behov.
Men den schweiziska flyktingmyndigheten, Das Staatssekretariat für Migration, SEM, har en helt annan uppfattning och försvarar tillvägagångssättet.
− Den person som frivilligt lämnar landet inom sju månader, kan få tillbaka sina pengar och ta dem med sig. Men om vederbörande stannar, går pengarna till att betala för de utgifter som uppehället för med sig, säger Lea Wertheimer, taleskvinna för myndigheten.
Utöver detta säger lagen att flyktingar som får stanna i landet och arbeta ska betala upp till tio procent av inkomsten i upp till tio år tills de till staten har återbetalat totalt 15 000 schweizerfranc, drygt 122 000 kronor.