I dag, tisdag, klubbar danska folketinget igenom nya skärpta lagar på asylområdet. Åtstramningarna har lett till kraftigt internationellt fördömande, men Danmark är inte ensamt om att låta asylsökande betala för sig.
Det är i synnerhet det så kallade ”smyckesförslaget” som har gett upphov till alla internationella ramaskrin och som har säkrat Danmark en plats i världens skamvrå. Detta möjligen i hård konkurrens med Ungern.
Det danska förslaget – som sannolikt kommer att gå igenom med bred majoritet – öppnar för att polisen kan beslagta flyktingars värdeföremål överstigande ett belopp på 10 000 danska kronor. Efter att integrationsminister Inger Støjberg modifierade det ursprungliga förslaget är dock personliga ägodelar med affektionsvärde undantagna.
Det är det danska initiativet som har skapat internationella rubriker trots att till exempel Schweiz i flera år har tillämpat en liknande princip, vilket också Samtiden har skrivit om.
Nu visar det sig att också flyktingar i Nederländerna får betala för sitt uppehälle på asylcentra och enligt brittiska The Guardian har landets statskassa genom detta system fått in cirka 6,5 miljoner kronor på de senaste fyra åren. Den person som kommer till Nederländerna för att söka asyl är skyldig att uppge värdet på det vederbörande har med sig in i landet, och om detta skulle överstiga 5 895 euro, cirka 53 000 kronor, kan ägodelarna beslagtas. För en familj går gränsen vid 11 790 euro eller 106 000 kronor. The Guardian skriver att detta också gäller personliga ägodelar, men undantagna är till exempel datorer, mobiltelefoner och vigselringar.
Den asylsökande som har vistats i Nederländerna ett halvår kan få arbeta 24 veckor per år, och enligt en bestämmelse från 2008 ska arbetande asylsökande till staten lämna över lejonparten av inkomsten – 75 procent – för att täcka kostnaderna för mat och boende.
Hur stor del av de 6,5 miljonerna som kommer från beslagtagna ägodelar eller från arbete, har myndigheterna ingen överblick över, men enligt en talesperson från COA, Centraal Orgaan opvang asielzoekers, en den organisation som ansvarar för landets flyktingmottagning, kommer merparten från just arbete.
− Det är opassande att beslagta folks personliga ägodelar. Men om folk verkligen har tillgångar är det rimligt att fakturera dem för deras utgifter, heter det vidare från taleskvinnan.
I Tyskland tänker nu två förbundsstater, Bayern och Baden-Württemberg, beslagta flyktingars/migranter kontanter över 750 euro, omkring 6 745 kronor, och ägodelar som överstiger ett värde av 350 euro, 3 100 kronor. I Schweiz fungerar det ju så att flyktingar får lämna ifrån sig summor som överstiger lite drygt 8 000 kronor. Det är dock pengar som de kan kräva tillbaka om de lämnar landet inom sju månader.
Det finns för närvarande 47 000 flyktingar/migranter i Nederländerna – dubbelt så många som fanns i landet i slutet av 2014 och tre gånger så många som året dess för innan.