Analys: Kontroller stjälper inte Öresundsregionen
Av Redaktionen
10 januari 2016
Kyl ner er och häll kallt vatten i blodet! Den uppmaningen riktar en dansk tankesmedja till alla de olyckskorpar som kraxar om att de svenska id-kontrollerna blir Öresundsregionens död. Effekterna är försumbara, hävdas det.
Sedan Sverige införde kravet att den som vill komma in i landet måste uppvisa giltiga identitetsdokument, har politiker – inte minst på den danska sidan av Öresund – liksom företrädare för näringslivet i stort sett försökt överträffa varandra i beskrivningarna av vilka eländen som kommer att drabba regionen.
Den danske statsministern Lars Løkke Rasmussen, liksom justitieminister Søren Pind, har båda hävdat att det kommer att gå fullständigt åt pipsvängen med såväl tillväxt som välstånd och välfärd. Och enligt statsministern skulle den svenska regeringens beslut leda till att enorma belopp kastas i sjön:
− Vi har lagt miljarder på att bygga upp en infrastruktur i Öresundsregionen och använt miljontals kronor på att lansera Köpenhamn och Malmö som ett samlat stadsområde. Och nu har svenskarna alltså beslutat att i själva verket dela denna sammanhängande stad i två delar genom att införa identitetskontroll, sa han in en artikel som Samtiden publicerade i december.
Søren Pind var ännu vassare i sin kritik av Sverige:
− Sverige skulle nog ha tänkt att det fanns en gräns innan de inviterade hela världen. I stället raserar de nu Öresundsregionen med gränser, skrev justitieministern på Twitter den 9 december.
Men också från näringslivet har kritiken varit högljudd och pendlarna har skrikit i högan sky; restiderna kommer att förlängas – med allt vad det innebär för barnpassning och annat – och ett tänkbart scenario menar många vara att de helt enkelt tvingas säga upp sina anställningar.
Men enligt den Köpenhamnsbaserade oberoende tankesmedjan Kraka är alla dessa uttalanden och farhågor inget annat än grova överdrifter för i själva verket blir de ekonomiska effekterna, enligt den analys som Kraka nu presenterar, ytterst små.
Den extra transporttid som kontrollerna innebär kostar på årsbasis faktiskt inte mer än 50 miljoner (danska) kronor för Sverige och Danmark – tillsammans. Och när det gäller arbetsutbudet – det vill säga en persons förmåga eller möjlighet till att arbeta i timmar per dag eller vecka – skriver Kraka att den längre pendlingstiden kommer att betyda en minskning med ”väsentligt färre än 30 personer”.
Enligt Julie Hassing Nielsen, chefsanalytiker i Kraka, är det alltså tal om marginella effekter på arbetsmarknaden.
Ett beslut om id-kontroller över Öresund ska, menar hon, tas utifrån politiska och humanitära utgångspunkter plus hur många flyktingar man får in i landet.
− Oron för att man skapar hinder på arbetsmarknaden bör inte väga särskilt tungt, säger hon till dagstidningen Berlingske.
När det gäller de båda ministrarnas synnerligen pessimistiska uttalanden om Öresundsregionens överlevnad, är det Julie Hassing Nielsens uppfattning att det är något som de ju får stå för själva, men att Kraka inte delar den synen.
− Vi kan i alla fall inte se att det här finns något som raserar regionen, säger hon.
I den analys som Kraka presenterade i fredags, den 8 januari, skriver man att 15 509 personer pendlade för att jobba på andra sidan Öresund 2013. En absolut majoritet – 93 procent – hade bostad i Skåne och arbetade på Själland. 40 procent tog sig över Sundet med tåg, medan 40 procent körde över Öresundsbron med bil och 20 procent åkte färjan mellan Helsingborg och Helsingør. Kraka konstaterar att det i alla fall inte hittills finns något som pekar på att de som pendlar med bil eller färja kommer att få längre restid. Annorlunda blir det för tågresenärerna och enligt den danska statliga järnvägen, DSB, kommer id-kontrollerna i Kastrup och Hyllie innebära att resan mellan Malmö och Köpenhamn förlängs med 10-30 minuter. I analysen skriver tankesmedjan att den genomsnittliga väntetiden var 10 minuter den 4 januari. Men då ska påpekas att många pendlare ännu var jul- och nyårslediga och att det kanske är först i morgon, måndagen den 11 januari, som effekterna riktigt kan ses.
Men Kraka håller inte för osannolikt att de ekonomiska konsekvenserna i själva verket kan bli ännu mindre. Efter diverse inkörningssvårigheter kan kontrollen bli ännu mer effektiv liksom att ett antal pendlare förmodligen kommer att hitta alternativ till tåget. Dessutom är beräkningen gjord utifrån att samtliga pendlare korsar Sundet 200 dagar om året, något som kanske är i överkant.
Däremot slår Kraka fast att långtidseffekterna kan bli större. Skulle det nu vara så att de svenska och danska gränskontrollerna bara är ett första steg i riktning mot ett Europa där den fria rörligheten för arbetskraft begränsas i större omfång – ja, då finns det anledning till bekymmer, säger Julie Hassing Nielsen till tidningen.
− Men som läget är nu ska man nog slå kallt vatten i blodet, fortsätter hon.
I analysen tar Kraka bara upp pendlare och arbetsutbud, däremot inte utbildning, utbyte av kultur och näringslivsinvesteringar. Niels Milling, biträdande direktör i Dansk Erhverv, är en av dem som har uttryck farhågor för id-kontrollernas negativa konsekvenser på arbetsmarknaden i regionen. Till Berlingske säger han att han inte vill förhålla sig till de siffror som Kraka nu har presenterat utan bara till att det finns verksamheter som har förutspått ett antal problemställningar som gäller driften och att det är detta som får Dansk Erhverv att agera.
− Verksamheterna kan få problem på grund av förseningarna. Men man ska nog ge det lite mer tid och se hur det ser ut om en vecka, säger han.
https://twitter.com/sorenpind/status/674556105255690240