Warning: Trying to access array offset on value of type null in /home/samtiden/public_html/wp-content/themes/15zine/library/core.php on line 3790

Warning: Trying to access array offset on value of type null in /home/samtiden/public_html/wp-content/themes/15zine/library/core.php on line 3791

Det finns en gräns för den nordiska gästfriheten − och den tycks vara på väg att bli nådd nu. Motståndet bland nordborna mot att ta emot flyktingar och migranter växer nämligen, säger forskare.

Det är de fyra stora nordiska nyhetsbyråerna, förutom svensk TT, danska Ritzau, norska NTB och finska FNB som har talat med forskare i respektive land, och den bild som tecknas är ganska entydig: attityderna till att ta emot flyktingar och migranter har ändrat sig markant. Inte minst kanske då i Sverige där opinionen på bara tre månader har tvärvänt.

DN/Ipsos har under året tagit pulsen på svenskarna sammanlagt fyra gånger just i denna fråga. I september var opinionen för ett ökat flyktingmottagande som störst: då ansåg 44 procent av de tillfrågade att Sverige skulle ta emot fler flyktingar, medan 30 procent tvärtom talade för ett minskat mottagande.
En förklaring till den höga andelen flyktingpositiva röster var sannolikt den bild av den drunknade treårige syriske pojken Alan Kurdi som blixtsnabbt spreds över världen. Synen av den lilla pojken som hade spolats upp på en strand i Turkiet fick också svenskarna att göra det som dåvarande statsministern Fredrik Reinfeldt hade uppmanat till i sitt sommartal ungefär ett år tidigare: att öppna sina hjärtan.

Men bara en månad senare var inställningen inte fullt lika positiv – då hade andelen svenskar som ansåg att Sverige skulle ta emot färre flyktingar stigit till 42 procent. I december hade motståndet ökat än mer och en majoritet, 55 procent, förespråkade då ett minskat flyktingmottagande, medan bara 19 procent ville se en ökning, skriver DN.
Vågen av sympati som bilden av Alan Kurdi utlöste och som fick människor att vilja hjälpa blev alltså inte långvarig.
− Och nu verkar det som om stämningen bland folk har vänt, säger Anne Britt Djuve, forskningschef på norska forskningsstiftelsen Fafo, skriver Jyllands-Posten med hänvisning till Ritzau.
Enligt henne har den stora floden av flyktingar som kommer till Norge blivit anledning till oro och allt fler norrmän vill se en begränsning.

Finland har tidigare inte varit ett särskilt attraktivt mål för flyktingar, men situationen har ändrat sig. Enligt Juhana Vartiainen, som så sent som i mars helt överraskande hoppade av Socialdemokraterna för att i stället ansluta sig till Samlingspartiet, som han nu representerar i riksdagen, är detta något som gjort en del finländare både ”rädda och överraskade”.
− Vi har inte tidigare upplevt stora invandringsvågor som Sverige och Danmark, säger han och konstaterar att Finland nu på ett sätt har blivit allt mer likt resten av Norden.

I Danmark har den negativa inställningen till flyktingar och migranter varit utbredd i många år – något som inte minst svenska politiker och medier har sett sig föranledda att kritisera och fördöma – och den uppfattningen har inte ändrat sig speciellt mycket.
Snarare är det så att attityderna i de övriga nordiska länderna allt mer har närmat sig den danska. Enligt Lars Hovbakke Sørensen, historiker och lektor vid universitetet i Köpenhamn, är förklaringen till att stämningarna i övriga Norden nu mera allt mer kommit att likna de som i decennier har varit förhärskande i Danmark, helt enkelt de senaste månadernas stora flykting- och migrantfloder.

Joakim Ruist, migrationsforskare vid Handelshögskolan i Göteborg, kan konstatera att något är på väg att hända även i det tidigare så flyktingvänliga Sverige. Enligt honom har svensken i gemen blivit uppmärksam på hur stora behoven faktiskt är och han säger också att inställningen på några områden har blivit allt mer ”generös”, skriver Ritzau.
− Men samtidigt har tillströmningen ökat så mycket att många ändrat uppfattning från att vi ska ta emot fler till att vi ska ta emot färre. I det avseendet har opinionen blivit negativ, säger han.

Enligt den prognos som utfärdades i oktober räknade Migrationsverket med att 140 000-190 000 personer ska ha sökt asyl i Sverige innan året är slut. Av dessa beräknas 29 000-40 000 vara så kallade ensamkommande barn.
Norska TV2 uppger att 17 800 asylsökande hade kommit till Norge fram till den 19 oktober och konstaterar att detta är ett rekordstort antal.
Enligt nyidanmark.dk hade 18 492 personer sökt asyl i Danmark från årets början till och med den 30 november.
Det finska inrikesdepartementet uppskattade först antalet asylsökande under 2015 till 30 000, men enligt svenska YLE hade den prognosen i början av oktober fått skrivas upp till kanske 50 000.