Permanent uppehåll först efter fem år. Svårare att återförenas med familjen. Det är bara två av totalt föreslagna 40 skärpningar på asylområdet som Norges regering har lagt fram och som gör landets asylpolitik, vid sidan av Danmarks, till en av Europas tuffaste.
Nästa år räknar Norge med att ta emot kanske upp till 100 000 flyktingar och migranter. Det är det scenariot som gör att landets Erna Solbergs så kallade ”blåblå” regering föreslår en politik som ska få människor att tänka sig för både en och två gånger innan de beger sig till Norge för att söka asyl.
När de nya förslagen presenterades vid en presskonferens i går, tisdag, motiverade invandrings- och integrationsminister Sylvi Listhaug, Fremskrittspartiet, FrP, åtgärderna med att Norge är ett av de länder i Europa som, i förhållande till folkmängden, har tagit emot flest asylsökande, skriver Verdens Gang.
− Det har inneburit stora utmaningar och vi måste nu se till att det blir mindre attraktivt för människor som inte har skyddsbehov att komma till Norge, sa 38-åringen, som bara har suttit på den nya ministertaburetten sedan den 16 december i år. Innan dess var hon minister med ansvar för lantbruk och livsmedel.
Förslagen innebär att asylsökande kommer att få det sämre på många områden. Till exempel ska alla asylanter som kommer från ett annat nordiskt land kunna direktavvisas vid gränsen, ett förslag som den norska regeringen motiverar med att Sverige har infört en liknande ordning.
Det kommer också att bli betydligt svårare för den som vill hämta sin familj till det nya landet: för att en familjesammanföring ska få grönt ljus krävs att den som ansöker har jobbat eller varit i utbildning i minst fyra år. Den utlänning som inte har beviljats permanent uppehållstillstånd, PUT, kan också räkna med att få avslag på sin ansökan om familjeåterförening. Enligt nuvarande regler kan PUT beviljas efter tre år, men enligt de nya förslagen kommer den gränsen att höjas till fem år. För att få permanent uppehållstillstånd föreslås också krav på kunskaper i både norska språket och samhällskunskap och den så kallade introduktionslagen ska ändras så att dessa krav också ska gälla personer mellan 55 och 67 år.
Uppehållstillståndet ska, förklarar Sylvi Listhaug, för övrigt också kunna återkallas om förhållandena i hemlandet förändras så att asylsökarna inte längre behöver skydd.
Som Samtiden i en tidigare artikel har redogjort för, har det visat sig att asylsökare i Norge har försökt skaffa dubbla identiteter för att därmed kunna tillskansa sig diverse fördelar. Bland annat har detta kunnat möjliggöras genom ett nuvarande system med raderade fingeravtryck, men det kryphålet ska nu täppas till. Information – i form av fotografi på och fingeravtryck av – om den person som lämnar landet ska sparas i tio år.
Ett annat förslag går ut på att definitionen på flykting ska stramas åt vilket leder till att färre kan räkna med pension och/eller socialbidrag.
Asylsökarna kommer, enligt de nya förslagen, i framtiden inte heller att få pengar i handen. Kontanterna ersätts med ett betalkort och integrationsministern motiverar ändringen med att många asylanter, ofta under hård press från familjen, skickar pengarna till hemlandet i stället för att själva använda dem.
Andra förändringar gäller de så kallade ensamkommande flyktingbarnen, som inte sällan fungerar som ankare för att en familjeåterförening ska kunna komma till stånd senare. En minderårig ensamkommande asylsökare ska få skydd fram till 18-årsdagen, men därefter sker en ny prövning i syfte att avgöra om det finns andra skäl till att personen i fråga uppfyller villkoren för skydd eller vistelse i Norge.
− Den person har fyllt 18 år ska bedömas efter samma regler som gäller för vuxna. Om det inte finns skäl till skydd eller uppehållstillstånd av humanitära skäl, måste vederbörande lämna Norge, förklarade ministern.
De nu föreslagna ändringarna, som omfattar 150 sidor, kommer nu att skickas ut på remiss under sex veckor. Därefter ska Stortinget ta ställning till regeringens tankar.
Men redan nu har kritiska röster höjts mot förslagen, som man menar inte minst kommer att slå hårt mot integrationen. Knut Arild Hareide, partiledare för regeringens stödparti Kristeligt Folkeparti, KrF, är en av dem som ställer sig på bakhasorna:
− Vi ska utvärdera förslagen men ser redan nu att flera är problematiska och som först och främst bara kommer att förvärra situationen för dem som kommer till Norge och därmed hämma integrationen, säger han till Verdens Gang.
Karin Andersen, invandringspolitisk talesperson för Sosialistisk Venstreparti, SV, fullkomligt rasar mot Sylvi Listhaug, som hon menar nu har visat sig totalt oduglig när det gäller at hantera flyktingkrisen.
− Hon vill skrämma folk för att be om skydd i Norge. Det är en skam, och den skammen måste också AP (Arbeiderpartiet, det vill säga Socialdemokraterna. Red.), Venstre och KrF bära om de inte sätter ner foten och stoppar Listhaug som kastar norska värderingar på sophögen, dundrar hon.
Till kören av kritiska röster sällar sig också De Gröna och Norsk organisasjon for asylsøkere, NOAS, hävdar att den nya norska asylpolitiken ” i värsta fall” kan bryta mot internationell rätt, skriver Sunnmørsposten som citerar nyhetsbyrån NTB.
Från Socialdemokraterna, AP, hörs dock helt andra tongångar. Enligt partiets vice ordförande Trond Giske följer regeringens och Sylvi Listhaugs förslag bara huvudlinjerna i den flykting- och asylpolitik som regimen Stoltenberg tidigare förde.
− Vi är mycket överens om att vi ska hålla en bestämd linje, säger han till VG samtidigt som han ändå ser anledning till kritik:
− Problemet är att Listhaug och regeringen är mycket sämre på integrering: Vi har varit överens om att det är bra att vara hård när det gäller att de (flyktingarna. Red.) ska lära sig norska och att de ska komma i arbete. Men det måste ju följas upp med aktiva resurser och inte med nedskärningar i de resurser som ska läggas på undervisning i norska, säger han.