Visa att du är en människa


Ett antal asylsökare i Norge har försökt skaffa sig dubbla identiteter genom att söka asyl två gånger under olika namn. En person med ett alter ego kan komma undan en utvisning och dessutom finns risk för missbruk av välfärdssystemet.

I Norge är det Polisens utlänningsenhet, PU, som har huvudansvaret för att alla asylsökare som kommer till landet identifieras och registreras.
Utan att kunna gå in på hur det gick till när försöken till bluffar avslöjades, säger Arild Strømmen, kommunikationsrådgivare på PU, till Nettavisen att man under hösten har kommit på personer som redan var registrerade som asylsökare göra ett nytt registreringsförsök – men då under ett helt annat namn.

Fusket kan stå asylsökaren dyrt.
− Om det avslöjas att asylsökare har opererat med dubbla identiteter, innebär det att vi återkallar ett eventuellt godkännande och tar ställning till om personen ifråga ska utvisas från Norge, säger Therese Bergwitz-Larsen, kommunikationsrådgivare på Utlendingsdirektoratet, UDI, som i Sverige motsvaras av Migrationsverket.
Enligt Mads Odnes Jensen, seniorrådgivare vid Nasjonalt ID-senter, ett statligt expertorgan under Polisdirektoratet, POD, och som arbetar med identitet och dokument inom utlänningsförvaltningen, finns risken att en asylsökare som har dubbla identiteter bland annat kan missbruka det norska välfärdssystemet.
− Man kan kringgå ett beslut om utvisning genom att skaffa sig nya uppehållsskäl under en annan identitet, säger han till tidningen.

Han förklarar att detta kan man göra genom att utverka ett EES-dokument (Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet. Red) för att därefter få nytt uppehållstillstånd i enlighet med det regelverk som tillämpas inom EES.
Mads Odnes Jensen påpekar dessutom att en person med flera identiteter i strid med lagen kan tillskansa sig rättigheter och bidrag.
Genom att köra asylantens fingeravtryck mot ett fingeravtrycksregister ska de norska myndigheterna kunna förhindra att en person söker asyl under två olika namn.
Enligt PU registreras alla asylsökare utan undantag i såväl ett nationellt register som i det europeiska fingeravtrycksregistret, Eurodac. Men med hänsyn till personskyddet raderas fingeravtrycken efter en viss tid.

När det gäller det nationella registret raderas avtrycken när personen i fråga har fått uppehållstillstånd som utgör grunden för permanent uppehållstillstånd. I mejl till Nettavisen skriver PU att undantag görs i de fall som den aktuelle personens identitet inte är bekräftad med dokument med ”tillräcklig notorietet”, det vill säga inte är tillräckligt kända.
Om en asylsökare får slutgiltigt avslag, förvisas eller utvisas från Norge, ska fingeravtrycken raderas från det nationella registret fem år efter tidpunkten för beslutet.

Rent teoretiskt innebär det att en asylsökare som har beviljats uppehåll i landet kan söka asyl under ett nytt namn utan risk för att bli avslöjad av fingeravtrycket.
Att det föreligger en stor risk för att identiteter ska kunna missbrukas genom att fingeravtrycken raderas, sticker Mads Odnes Jensen inte under stol med. Därför rekommenderar Nasjonalt ID-senter att det ska tas foto av och fingeravtryck på alla utlänningar som söker uppehåll i Norge och att den informationen ska lagras så länge personen i fråga finns i landet eller i fem år efter att vederbörande har utvandrat från landet.