Bulgarer, britter och holländare är de européer som är mest benägna att avvisa en flykting eller migrant som behöver tillfälligt tak över huvudet. Spanien, Grekland, Tyskland och Sverige är istället mest gästvänliga, visar en färsk undersökning.

Det är det Londonbaserade opinionsundersökningsföretaget ORB International som, i samarbete med WIN/Gallup International, har tagit pulsen på invånare i 14 EU-länder och frågat om deras inställning till flyktingar och migranter. En sammanfattning av undersökningen visar att även om en majoritet av de tillfrågade – totalt 57 procent – anser att Europa borde göra mer för att hjälpa alla de människor som har strömmat, och fortsätter att strömma, in över kontinenten, är inställningen mindre positiv om man ser på svaren från de enskilda länderna.

Grekerna och italienarna skiljer sig dock markant från genomsnittet: här anser en stor majoritet, 87 respektive 83 procent, att EU-länderna borde göra mer. Belgierna och fransmännen är av en annan uppfattning; 41 respektive 37 procent av de tillfrågade tycker att det bör göras mindre.

Men när det gäller det egna landets ansvar är inställningen långt ifrån lika generös. 59 procent av samtliga tillfrågade har en negativ inställning till ekonomiska migranter – alltså personer som av ekonomiska skäl lämnar de egna hemländerna för att i stället söka lyckan i ett annat land. Och den allmänna uppfattningen att migranterna på det hela taget är en börda som tar jobb och bostäder från de inhemska invånarna plus att de tär på sjukvården.

Sett till enskilda länder varierar dock svaren kraftigt. Enligt 91 procent av 998 tillfrågade bulgarer är migranterna enbart en belastning. Det samma anser 74 procent av 847 belgare, 68 procent av italienarna (1004 respondenter), och 65 procent av danskarna (390), fransmännen (806), samt tyskarna (1 000 respondenter).

I Sverige är attityderna helt annorlunda: här anser bara 35 procent av 827 svarande att migranterna är en påfrestning. Den positiva inställningen är det endast islänningarna som slår – av ”Sagoöns” 757 tillfrågade är det bara 21 procent som ser migranterna som en tärande grupp.

Om man vänder på steken och i stället frågar om migranterna på det hela taget är en tillgång för landet svarar 65 procent av svenskarna ja, liksom 79 procent av islänningarna. Fullständigt motsatt inställning har bulgarerna, av vilka bara nio procent ser migranter som en resurs.

Trycket på att EU ska göra mer för att hantera den pågående flyktingkrisen är störst i Grekland och Italien, men även danskar och svenskar, 76 respektive 75 procent, tycker att Europeiska unionen skulle kunna lägga på ett kol extra.
Mindre insatser efterlyser 41 procent av belgarna, 37 procent av fransmännen och 23 procent av 1 043 tillfrågade holländare. Mest nöjda med situationen som den är, är bulgarerna, 42 procent. Därefter kommer finländare och irländare varav 37 procent av 1 121 respektive 1 010 respondenter tycker att status quo är fullt tillräckligt.
I Sverige är det bara 13 procent som tycker att EU gör ett bra jobb.

När det gäller det egna landets insatser på området är spanjorerna de som mest efterlyser inhemska initiativ: 57 procent tycker att det borde göras mer. Det samma anser 54 procent av grekerna och 46 procent av danskarna – en uppfattning som delas av 25 procent av svenskarna.

Frågan om det egna landet i stället bör göra mindre besvaras jakande av 44 procent både i Belgien och Frankrike. 40 procent av tyskar och italienare har samma inställning, liksom 36 procent av svenskarna.
Mest nöjda med vad länderna redan gör är bulgarer och irländare, 59 respektive 51 procent, medan 39 procent av svenskarna anser det samma.

Frågan om de tillfrågade skulle vara beredda att tillfälligt – medan pappersexercisen pågår – hysa en flykting eller en migrant om man nu har ett extra rum att tillgå, besvaras med ett rungande nej av 86 procent av bulgarerna, 80 procent av britterna, 79 procent av belgarna, 73 procent av holländarna och 70 procent av italienarna. 56 procent av svenskarna svarar det samma och på det hela taget är en majoritet av samtliga respondenter av denna uppfattning.
De enda som avviker är spanjorerna av vilka 38 procent förklarar sig inte vara villiga att upplåta husrum.

Följaktligen är det också spanjorerna som är mest villiga att ställa upp med tak över huvudet; 62 procent svarar ja på den frågan, tyskarna och grekerna är de näst mest gästfria med 48 procent vardera. 44 procent av de tillfrågade svenskarna kan tänka sig att göra det samma.

Om man i frågan om husrum skiljer på flyktingar och migranter blir bilden annorlunda. När det gäller de som kommer av ekonomiska skäl är inställningen inte alls lika välvillig. Spanjorerna är fortfarande mest generösa, men bara sju procent säger att de då kan ställa upp med en säng. Därefter kommer fransmän, irländare och italienare med sex procent vardera. I Sverige, liksom i Belgien och Storbritannien är det bara en procent som kan tänka sig att öppna sitt hem för en ekonomisk migrant.

Respondenterna fanns i följande länder: Belgien, Bulgarien, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Irland, Island, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige och Storbritannien.
Hela undersökningen – i Word-format – kan laddas ned här.