Två syriska flyktingar som anställts som praktikanter på ett danskt dagis har vållat het debatt. Det går nämligen inte att kontrollera deras bakgrund eftersom de inte kan visa upp utdrag ur belastningsregistret – något som deras danska arbetskamrater är tvungna till.
I Danmark måste den institution som anställer personal som ska arbeta med barn under 15 år och därigenom har möjlighet att ha direktkontakt med barn skaffa en så kallad ”børneattest” – ett dokument som intygar att personen i fråga inte har förgripit sig på barn. Det är en handling som skapar trygghet för alla – och därför har föräldrar på ett dagis på Frederiksberg i Köpenhamn reagerat kraftig efter att två flyktingar från Syrien har fått praktikplatser, utan att de har kunnat visa upp papper på att de i hemlandet intar har begått övergrepp på barn, skriver Ekstra Bladet.
Och att göra en sådan kontroll av flyktingar är enligt Rikspolisen i praktiken omöjligt eftersom det inte går att få fram sådana papper från de länder de har flytt ifrån. Det enda man kan göra är att undersöka om personerna i fråga har gjort sig skyldiga till eller andra brott under den tid som de har befunnit sig i Danmark – och det är en tid som relativt sett inte är så lång.
Det var en diskussion på dagisets intranät som blottade en djup klyfta mellan dagisets omkring 500 föräldrar. En grupp ansåg nämligen att det var fel av dagisledningen att anställa flyktingarna, just med motiveringen att deras bakgrund är okänd. Det andra lägret hade dock inga som helst problem med det.
En pappa som motsätter sig anställningarna säger till tidningen att det i och för sig är en god sak att ledningen vill hjälpa flyktingarna, men betonar samtidigt att det måste finnas gränser:
− Kan man inte upprätthålla den säkerhet mot barnen som föreskrivs, är ett dagis nog inte rätt plats för flyktingar, säger mannen, som önskar att vara anonym.
Skälet till att han inte vill avslöja sin identitet beror på att den diskussion som bröt loss på intranätet urartade och utvecklade sig i en så osaklig och laddad riktning att han på grund av detta helt enkelt har avbrutit kontakterna med dagiset.
En informell omröstning på intranätet visade att hela 83 procent av de föräldrar som deltog var mycket oroliga över att man inte vet något om de två praktikanternas bakgrund. Men trots att en överväldigande majoritet hade uttryckt sina bekymmer, var pappan en av ytterst få som öppet vågade stå för sina tankar. Debattnivån trappades upp och sakliga argument ersattes av hot och hårda kommentarer. Och i stället för att handla om det som saken egentligen gällde – barnens trygghet och säkerhet – var det frågan om rasism som kom att dominera.
Den politiker som i kommunen ansvarar för barn upp till sex år säger sig dock ha fullständigt förtroende för dagisets ledning och är övertygad om att anställningarna av de två flyktingarna har föregåtts av väl övervägda resonemang.
Stickprov som Ekstra Bladet gjort, visar att dagiset på Frederiksberg inte är något unikum: i 13 kommuner arbetar för närvarande 91 flyktingar som praktikanter i barnomsorgen. Det är något som Per Larsen, tidigare polisbefäl, numera ordförande för det statliga Børnerådet, vars uppgift är att arbeta för och uppmärksamma barns rättigheter, beskriver som ”ett stort dilemma”.
− Det är inte särskilt smart att man inte kan gå in och kontrollera hur deras bakgrund ser ut, för reglerna som ska garantera att vi anställer folk som är lämpliga att ta hand om barnen, bygger på sorgliga historier, säger han till tidningen och fortsätter:
− Å andra sidan sett är det ju en enorm vinst för flyktingarna som skriker efter att få relationer och att få involveras här i landet, om de kan få sysselsätta sig med något de klarar av eller något som de har sysslat med tidigare, så att den kan få en ordentlig tillvaro i Danmark.
Fotnot: I Sverige är det sedan år 2000 lag på att den som erbjuds jobb inom bland annat förskola måste lämna ett som det heter ”utdrag ur det register som förs enligt lagen om belastningsregister”.