Dramatiken utanför Stadshuset i Malmö fortsätter. Tiggare har nu tillbringat två nätter där och tänker stanna tills kommunen ordnar ett nytt boende. SD-kommunalrådet Magnus Olsson är frustrerad:
− Att den politiska ledningen aldrig lär sig, suckar han.

I gryningen i tisdags inledde polisen avhysningen av de ockuperande så kallade EU-migranterna på Industrigatan. I nästan två år har tomten − helt i strid med lagen – fungerat som hemvist för uppskattningsvis 150 till 200 personer, i huvudsak rumänska medborgare, som ägnat sig åt tiggeri.

Trots upprepad information om gällande lagstiftning och varningar om vad som komma skulle, vägrade ett antal tiggare, understödda av aktivister, att lyssna. Visserligen tackade en mindre skara – enligt uppgift 19 personer – ja till Malmö stads erbjudande om bussresa tillbaka till Rumänien, men majoriteten valde att stanna kvar i staden. Och i samlad tropp vandrade de – efter att polisen hade dragit igång sin aktion – till Stadshuset för att inte bara protestera mot avhysningen utan också kräva att Malmö stad ställer upp med annat boende och där har ett 40-tal tiggare plus aktivister också häckat sedan dess − dag som natt.

Magnus Olsson konstaterar att han ”tyvärr” inte är förvånad. Detta är en utveckling som var helt förutsägbar, menar han.
− Jag är inte synsk, men det var ju inte svårt att gissa att detta skulle ske och att vänstern skulle göra allt för att hålla liv i konflikten, säger han.
Det som nu utspelar sig framför Stadshuset är enligt kommunalrådet också helt symptomatiskt för den politiska ledningens agerande.
− Man har ju bara flyttat hela problematiken från Sorgenfri till Stadshuset; hela tiden dessa tafatta försök till mikrolösningar som aldrig leder någonstans, säger han och tillägger att han osökt ser en koppling till regerings sätt att hantera hela flykting/migrantsituationen: inga tydliga och raka linjer någonstans.

Och det förefaller som om Malmös S-märkta politiska ledning har en väl utvecklad förmåga när det gäller att mumla i skägget och sända dubbla signaler. Å ena sidan har kommunalrådet Carina Nilsson, som har ansvar för socialtjänst, vård om omsorg, med hänvisning till kommunallagen gång på gång betonat att Malmö stad inte har något som helst ansvar för vuxna utländska medborgare. Å andra sidan är det ingen som ingriper i det – för att använda Magnus Olssons beskrivning – ”spektakel” som nu utspelar sig. Men inte nog med att ingen ingriper: tiggarna tillåts att gå in i Stadshuset för att ladda sina mobiltelefoner och gå på toaletten.
− Det har jag med egna ögon sett, säger han och berättar också att situationen har lett till att säkerheten för de som jobbar i Stadshuset nu är förstärkt genom att polis och väktare nu bevakar entrén.

Tiggarnas protester har lockat till sig en stor skara Malmöbor, som med stora ögon betraktar skådespelet och undrar vad som nu ska ske och inte minst hur länge detta ska få pågå. Och det är de inte ensamma om. Inte ens politikerna i kommunstyrelsen har fått någon som helst information om eventuella planer.
− Nej, liksom alla andra är vi hänvisade till Malmö stads hemsida, säger Magnus Olsson och tillägger att det, i vanlig ordning, endast är en trängre krets som uppdateras.
Invigda är bara kommunstyrelsens arbetsutskott som består av två socialdemokrater och en moderat − övriga tio ledamöter hålls utanför.
Magnus Olsson ser det som en självklarhet att hela kommunstyrelsen borde orienteras, men att så icke sker ser han också som ett typiskt karaktärsdrag för ledningen.
− Den maktfullkomlighet man visar är inget nytt utan ett genomgående drag sedan många år, säger han.

Han har talat med många av de Malmöbor som nu samlas utanför Stadshuset och hans samlade intryck är ”en stor, stor oro”.
− När de börjar prata bara väller orden ur dem. De säger att de inte känner igen sig, de är bekymrade över vad som ska hända och hela deras kroppsspråk utstrålar en maktlöshet över att inte bli sedda, inte bli lyssnade på, säger kommunalrådet.
− Jag känner mig nästan som en terapeut, tillägger han.
Tiggarna och deras supportrar hävdar att den behandling de utsätts för är ett utslag av rasism, men det är något som Magnus Olsson direkt tillbakavisar:
− För det första har ju ordet, ”rasism” mist sin betydelse och används numera i fråga om allt man inte tycker om. För det andra handlar detta varken om rasism eller diskriminering utan är en fråga om vad som är rätt. Så den argumentationen köper jag inte. Utländska medborgare ska inte ligga Malmö stad till last och stadens invånare ska inte lägga skattepengar på detta spektakel, säger han.

Samtidigt som dramat i Malmö får fortgå, agerar man bara ett par mil därifrån helt tvärtom. Lunds kommun ställer nu en campingplats till tiggares förfogande och Magnus Olsson ser detta som ännu ett uttryck för den totala bristen på en sammanhållen och konsekvent linje i svensk politik.
Han betonar än en gång det som hans parti redan från början har krävt när det gäller hantering av tiggarna i Malmö:
− Dessa människor ska avhysas och bussas tillbaka till Rumänien. Men allt ska givetvis ske inom ramarna för de juridiska möjligheter vi har.

Det är, menar han, hög tid att Malmös poliska ledning nu ser till att få ett slut på denna långdragna historia som inte på något sätt förmedlar en positiv bild av staden.
− Så när man nu har satt bollen i rullning måste man också se till att få den i mål, säger han.

©Pontus Andersson

©Pontus Andersson

©Pontus Andersson

©Pontus Andersson

©Pontus Andersson

©Pontus Andersson