För lite mat, vägen in till centrum för lång och ingen internet. Dessa, som man uppfattar dem, ”missförhållanden” ledde till att ett 60-tal asylsökare i helgen demonstrerade i norska Sarpsborg.

Det är inte bara i Sverige som asylsökare är missnöjda med de förhållanden som erbjuds dem. Också våra närmsta grannländer, Norge och Danmark, får veta att de faciliteter som ställs till asylsökarnas förfogande inte duger. I Sarpsborg, söder om Oslo, gick 50-60 flyktingar/migranter – huvudsakligen ensamstående män – i helgen ut på gatorna för att protestera mot vad de anser vara ”eländiga förhållanden” på det asylcenter där de är inkvarterade, uppger Sarpsborg Arbeiderblad.

Bortsett från att de boende tycker att de får för lite mat – tre måltider om dagen – har de klagomål på att toaletterna inte städas, att för många personer får trängas framför en och samma tv och att det finns för lite att göra på centret. Dessutom påpekade de att det är för långt att gå in till staden för att handla och menar att de borde finnas en transport som kan ta dem de 8,5 kilometer det rör sig om. Ytterligare klagomål går ut på att det saknas internet, att de inte får fickpengar och att de har fått bo alldeles för länge på centret som egentligen bara var tänkt som ett transitboende.

Centret öppnade den 6 oktober och meningen var att de asylsökande skulle bo där 10-15 dagar, men för många har vistelsen nu varat över fyra veckor. Anledningen är att även Norge nu knäar under den börda tillströmningen av asylsökare innebär; enligt NRK har 24 400 personer hittills i år kommit för att söka asyl och bara förra veckan anlände 2 452 personer, vilket NRK konstaterar är en rekordhög siffra.
Tusentals norrmän sliter i princip dygnet runt bara för att försöka ge alla människor tak över huvudet och mat för dagen och med tanke på den pressade situationen, har protesterna i Sarpsborg väckt starka reaktioner från politiskt håll. ”Stick om galoscherna inte passar”, är budskapet.

− De får mat tre gånger om dagen från en cateringfirma, så de lider ingen nöd. Vi ska komma ihåg att detta är människor som har flytt från ett krigshärjat område och man skulle kunna tro att det vore bättre att vara här och få mat tre gånger om dagen än att vara i kriget, säger Jøran Kallmyr, Fremskrittspartiet, Frp, statssekreterare på justitiedepartementet, till NRK.
Mazyar Keshvari, partiets talesperson i integrationsfrågor, sticker inte under stol med vad han anser om de ”otacksamma” asylsökarna:
− De bör se till att lämna landet och frigöra resurser till andra som behöver trygghet och skydd, säger han till den norska nyhetsbyrån NTB som danska Jyllands-Posten citerar.
− Det finns inte plats för otacksamma lycksökare i Norge, tillägger han.

Den pressade situationen i Norge har lett till att regeringen sedan i fredags på Facebook informerar om att landet nu inför hårdare regler för asylsökare och enligt NRK är syftet att helt enkelt hålla människor, som inte har asylbehov, borta. I meddelandet, som har rubriken ”Strängare asylregler i Norge” informeras om att asylsökarna kommer att skickas tillbaka om situationen i hemlandet förbättras och att den som inte uppfyller asylkraven sänds tillbaka med omedelbar verkan.
De senaste två veckorna är det till största delen människor från Afghanistan som har kommit till Norge och det är huvudsakligen till dem som informationen på FB riktar sig.
”Afghaner som inte har rätt till uppehåll kommer att deporteras” heter det i meddelandet som också upplyser att asylansökningar som inte bedöms få godkänt, ska prioriteras och snabbehandlas.
Vidare får afghanerna veta att de som kommer från ”säkra områden” i Afghanistan eller som har fått uppehåll i andra länder kommer att få avslag och deporteras. De som kommer från områden som inte anses säkra kommer att skickas tillbaka till andra delar i landet. Därutöver heter det i meddelandet att Norge under 2014 och 2015 har skickat tillbaka över 500 personer till Afghanistan.

För en dryg vecka sedan protesterade ett antal asylsökare som kommit till danska Bornholm mot den inkvartering som de menade inte alls höll måttet och svarade till deras behov. Några ansåg att det rum de hade fått sig tilldelat var för litet för en tvåbarnsfamilj. En kvinnlig asylsökare ville över huvud taget till Bornholm utan till Randers på Jylland, där hon har släkt. Ett annat argument som hon menar gör Bornholm olämpligt är att hennes psykiskt sjuka dotter inte äter om hon inte trivs – vilket hon alltså inte gör på ”Solskensön”.
− Så nu är jag rädd att hon svälter ihjäl, säger kvinnan till dagstidningen BT.
Det danska Migrationsverket – Udlændingestyrelsen – säger sig vara medvetet om att förhållandena inte är idealiska men att man gör så gott man kan för att klara den mycket pressande situationen.
− Trycket på oss är stort för att hitta platser till den cirka 100 personer som varje dag söker asyl. Vi är helt beroende av de möjligheter vi får från kommunerna runt om i landet och vi är glada över att vi på det hela taget har kunnat hantera inkvarteringen, skriver styrelsens platschef Thomas Mortensen i mail till TV2 Bornholm.

Liksom i Norge får klagomålen från asylsökarna på Bornholm skarpa politiska motreaktioner.
Martin Henriksen, integrationspolitisk talesperson för Dansk Folkeparti, DF, anser att detta är ett uttryck för ”otacksamhet” och säger att han helt enkelt inte kan fatta att man kan klaga på det rum man har fått sitt tilldelat om man ”har flytt från krig och Islamiska staten”.
− Vi har redan svårt att hitta bostäder till danskar och så kommer migranter, som ändå kommer före i kön, och gnäller. Att de kan göra något sådant är för mig gränsöverskridande, säger han till BT  och tillägger att det nu får ”vara slut på det här”.
− Det är respektlöst mot Danmark när vi så varmt ta emot dem, säger han och menar att det som nu sker för honom bara är ett bevis på att ”riktigt många” av de som nu kommer inte är flyktingar utan migranter.

Samtidigt fortsätter pressen på Sverige – och inte minst på Malmö – som nu utövar något av en magnetisk dragningskraft på i synnerhet ensamkommande så kallade ”barn”. Under natten till fredagen anlände över 300 sådana och natten till lördagen anslöt sig ytterligare 150.
Den i särklass största gruppen kommer från Afghanistan.