Malmö stad vägrar att skaffa tiggarna tak över huvudet. Men i grannstaden Lund gör man tvärtom. Ett antal så kallade ”EU-migranter” får nu bo gratis på en kommunal campingplats, ett beslut som Sverigedemokraterna har överklagat.

Frågan om tiggare i Lund rymmer ett antal märkliga turer. Mörkläggning av beslut och direkta lögner är enligt Ted Ekeroth, kommunfullmäktigeledamot för SD, bara två av ingredienserna i den soppa som visserligen har uppmärksammats av de skånska medierna, men som på det nationella planet inte har skapat samma rubriker som situationen i Malmö.
Ändå finns vissa gemensamma nämnare, inte minst då en längre tids olaga ockupation av kommunal mark och problem med avhysning.

För cirka ett och ett halvt år sedan slog sig ”EU-migranter” ner på en parkeringsplats vid Åkerlund & Rausings väg i västra Lund. Parkeringsplatsen har sedan länge hyrts av två företag med sammanlagt 400 anställda, vilka efter tiggarnas inflyttning fick problem.
Bilar ställdes upp, det eldades, och skräpades ner i största allmänhet plus att kringliggande mark användes som avträden. Tiggarna lyssnade till företagens uppmaning om att flytta från platsen, men mycket mer hände inte. I stället för att avlägsna sig blev de tvärtom fler.
Företagen polisanmälde, Lundaborna klagade, men trots alla påstötningar agerade varken polis eller kommun. Efter att ha kämpat för sina parkeringsplatser i nästan ett år tröttnade företaget Flextrus och ställde ett ultimatum: om inget händer skulle verksamheten flyttas.
− Vid det laget hade jag känt till problemet med tiggeri länge och också motionerat om att det skulle åtgärdas, säger Ted Ekeroth.

När marken började brinna under fötterna och inför hotet att förlora en stor arbetsplats, tog Anders Almgren, S-märkt kommunstyrelseordförande i Lund, kontakt med Flextrus. Till Sydsvenskan uppgav Maud Rahm, företagets vd, att kommunen, enligt Almgren, ”jobbade på en lösning”.
Men det var en lösning som enligt Ted Ekeroth var tänkt att smygas igenom och resultatet skulle ställa inte bara Lundaborna utan även alla icke invigda beslutsfattare inför fullbordat faktum.
− Tanken var nämligen att kommunen skulle upplåta plats vid parkeringsplatsen vid Sankt Hans backar, ett populärt strövområde i norra Lund, säger han och fortsätter:
− När jag kollade detta visade det sig att ansökan som bygglov hade lämnats in den 3 juli och godkänts den 13 juli, alltså bara tio dagar senare. Och detta var något inte en enda politiker kände till – med undantag för de som ville smyga igenom det.

Enligt artikeln i Sydsvenskan, som var publicerad den 14 juli, hade Almgren besökt Flextrus ett par veckor tidigare och hade då uppgett att kommunen arbetade på en lösning.
Att kommunstyrelsens ordförande inte skulle känna till att en ansökan om bygglov sannolikt då redan hade kommit in, eller i alla fall var nära förestående, har Ted Ekeroth svårt att tro.
− Jag tog också upp detta med honom, men fick då till svar att han inte kände till det och att han för övrigt inte hade koll på vad de olika förvaltningarna gör, säger SD-politikern, som nu har begärt ut alla de mail som Almgren har tagit fått under tiden 1-25 juli.
De folkvalda i fullmäktige hade inte fått någon som helst information om det beviljade bygglovet som i all hast hade tagits på initiativ av MP- kommunalrådet Emma Berginger, tekniska nämndens ordförande. Processen ansågs tydligen dessutom så brådskande att inte heller ledamöterna i hennes egen nämnd hade delgetts beslutet. Lika ovetande var politikerna i social- respektive byggnadsnämnd.
− Grannarna vid Sankt Hans backar hade för övrigt inte heller informerats om planerna, säger Ted Ekeroth, som själv överklagade beslutet, men som ansågs bo för långt bort för att kunna anses vara berörd.
Men för en person som bodde lite närmare gick det bättre och länsstyrelsen upphävde till slut beslutet.

Lunds kommun fick alltså ge upp planerna på Sankt Hans backar, och vände i stället blicken till den kommunägda Källby camping, som ligger vid Klostergården på promenadavstånd till stadens centrum. Enligt ett avtal, daterat den 22 oktober, har kultur- och fritidsnämnden överlåtit rätten att bedriva verksamhet ”på del av” campingen, men liksom fallet var med Sankt Hans backar, var detta ett beslut som aldrig nådde kommunens högsta beslutande organ, fullmäktige. Detta har föranlett att SD har överklagat beslutet till förvaltningsrätten i Malmö med hänvisning till kommunallagen som stipulerar följande: ”Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen”. Detta är för övrigt något som också chefsjuristen på kommunkontoret i Lund helt skriver under på.

Partiet hävdar också att beslutet att upplåta campingen till ”EU-migranter” är i strid med socialtjänstlagen eftersom det inte är socialtjänstens ansvar att ta hand om utländska medborgare som tillfälligt vistas i Sverige, som inte befinner sig i en tillfällig nödsituation och som inte heller söker arbete.
SD begärde inhibition men utan framgång, och på morgonen i dag, torsdag, flyttade tiggarna till campingen – där de får bo gratis.
− Anledningen till det sägs vara att de, om de får betala hyra, senare kan komma och hävda besittningsrätt, säger Ted Ekeroth.
− Dumheter, från början till slut, tillägger han.

Han pekar också på de bestämmelser som nu ska gälla för ”EU-migranternas” uppehälle på campingen som han menar bara reser en mängd frågor och ställer till praktiska problem:
Tiggarna får inte vistas på campingen under dagtid. Området är endast öppet för de tiggare som tidigare ockuperade parkeringsplatserna vid Flextrus. Matlagning är förbjuden, det finns ingen dusch, parkering på campingen är förbjuden och ingen under 18 år får vistas där. Avreser man därifrån har man inte heller rätt att komma tillbaka.
Ted Ekeroth bara suckar och hur detta ska hanteras begriper han inte:
− Hur ska vi identifiera de personer som är tillåtna? Ska vi ha vakter som står vid ingången och kollar id? Var ska bilarna stå och var ska matlagningen ske?, är bara några av hans frågor.

Han påpekar också att han i princip blev portad av Anders Almgren när denne, på begäran av de boende på Klostergården, kallade till informationsmöte i Rådhuset i Lund.
− Men det struntade jag i och gick ändå. Och när han ombad mig att gå, stannade jag kvar i alla fall, säger den stridbare Ted Ekeroth, som också berättar att många av de boende efter mötet, vänligt och hövligt, kunde konstatera att de inte hade fått några vettiga svar, men att det med önskvärd tydlighet framgick att de var oroliga för hur deras närområde nu ska utveckla sig.