Primitiva reaktioner. Så avfärdar EU-chefen Jean-Claude Juncker de som efter terrorattackerna i Paris ifrågasätter Schengen. Öppna gränser och generös flyktingpolitik kan inte kopplas till räderna, hävdar han.

Två dagar efter attentaten i Paris inleddes – under enormt säkerhetspådrag – G20-mötet i turkiska Antalya. Enligt de ursprungliga planerna skulle flyktingkrisen vara huvudfrågan, men efter vad som hänt i Paris var det i stället Europas öppna gränser som kom i fokus. Detta inte minst efter att det hade blivit känt att två av terroristerna hade tagit sig in i EU under flyktingtäckmantel. Ett syriskt pass som hittades vid en av attentatsmännen avslöjade att han hade kommit till Europa via den grekiska ön Leros i början av oktober. Den andre terroristen tros ha passerat samma ö två månader tidigare, uppger brittiska Daily Mail.

Under hela hösten av Schengen blivit en allt hetare potatis och under mötet i den turkiska turistorten hävdade kritiker att det nu är hög tid att revidera samarbetet, som ju tillåter att människor kan resa mellan de anslutna länderna utan att behöva visa pass. Vidare höjdes röster med krav på tuffare tag mot den flod av flyktingar och migranter som formligen väller in från Mellanöstern. Och inte minst varnade terrorexperter för att de öppna gränserna också innebär inflöde av till exempel automatvapen.
Men några sådana farhågor och varningar vägrar Bryssel att lyssna på; enligt EU-ledningen behövs inga ändringar varken när det gäller flyktingkrisen eller Schengen-samarbetet.
− Det finns ingen koppling mellan terrorattacken och de öppna gränserna eller Europas generositet mot flyktingar. Det finns heller inget behov av att revidera den europeiska flyktingpolitiken, hävdade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker.
De som uttryckte sin oro över migranterna fick av EU-chefen också veta att deras reaktioner var ”primitiva”.

Men som Samtiden i ett antal artiklar tidigare har kunnat berätta, är det inte första gången som terrorister och jihadister smyger sin in i EU under förevändning av att vara helt vanliga flyktingar. I oktober begärde ”Mohamed Ben Sar” asyl i Italien, men det skulle visa sig att 38-åringen, vars rätta namn är Mehdi Ben Nasr var en dömd al-Qaidaledare som efter fängelsestraff och utvisning åter var på väg in i Europa. I somras lyckades norska Säpo, Politiets Sikkerhetstjeneste, PST, förhindra att tiotalet terrorister från Islamiska staten, IS och den till al-Qaida knuta Nusrafronten, skulle ta sig till Norge. De tio befann sig i en grupp på 1 000 personer som av FN:s flyktingorgan, UNHCR, hade klassats som kvotflyktingar. Och i januari skrev International Business Times, IBT,  om två personer som hade ägnat sig åt att smuggla terrorister, förklädda till flyktingar, på båtar från Turkiet till Europa. Jihadisternas uppdrag var att begå terrorbrott för hämnas Västvärldens luftangrepp mot IS i Syrien och Irak.
I maj skrev Samtiden om Abdul Basit Haroun, rådgivare åt den libyska regeringen, som sedan länge hade varnat för att det bland de tusentals och åter tusentals människor som reser över Medelhavet också gömmer sig IS-krigare vars uppdrag är att slå till mot mål i Europa.

Dagen efter attentaten i Paris, som hittills har krävt minst 129 dödsoffer, bland andra en ung kvinna från Västerås, meddelade den tillträdande polska regeringen genom Europaminister Konrad Szymanski att Polen – som en direkt konsekvens av attackerna – tar tillbaka den tidigare regerings löfte att ta emot flyktingar i enlighet med EU:s kvotsystem.
På wpolityce.pl skriver han bland annat att överenskommelsen inte är politiskt möjlig och att det för närvarande är svårt att se hur den skulle kunna genomföras. Han slår också fast nödvändigheten av att Polen behåller ”full kontroll över sina gränser, asylsökande och invandring” och att Polen inte kan ta emot asylsökande från övriga EU med mindre än att landet kan få säkerhetsgarantier.
Det polska utspelet möttes omedelbart av hård kritik från bland andra den svenske inrikesministern Anders Ygeman, som betecknade det som ”ett svepskäl” och att Polen nu bara utnyttjar blodbadet i Paris.

I Tyskland ökar pressen på förbundskansler Angela Merkel. Inte minst är det ”hennes egna” som nu trycker på för en ändring av den öppna dörrens politik. Så sent som i förra veckan levererades en kraftig salva av de verkligt tunga tyska politikerna, finansminister Wolfgang Schäuble, som menade att Merkel har ”utlöst en flyktinglavin”.
− En lavin kan bli utlöst när en oförsiktig skidåkare närmar sig kanten och sätter lite snö i rörelse, sa han skriver danska Berlingske.

Markus Söder, CSU-märkt finansminister i Bayern, uttryckte på G20-mötet också skarp kritik mot ”den okontrollerade invandringen och de illegala inresorna”.
− Detta kan inte fortsätta. Paris har ändrat allting, sa han och menade att Angela Merkel nu måste erkänna att det ”var ett misstag att öppna gränsen för obegränsad tid”.
Även chefen för den tyska inre underrättelsetjänsten ringde i alarmklockan och efterlyste ”ordnade procedurer” i hanteringen av de tusentals flyktingar som kommer till Tyskland varje dag samtidigt som han varnade för risken att extremister kan utnyttja migrantkaoset.
Den brittiske liberaldemokraten Lord Carlile konstaterade att passfriheten nu är en saga all:
− Paris betydde slutet för Schengen. Det samarbetet är nu orealistiskt.