Så stod han där slutligen, statsministern. Med brallorna nere. Efter att ha utmanat ekonomiska realiteter, Sveriges alla kommunalråd, Sveriges alla socialtjänster, EU-ländernas ledare. Han hade utmanat allt och alla i årets fräckaste chicken-race. Och förlorat. Han såg verkligen skamsen ut där han stod tillsammans med Åsa Romson och indirekt medgav att det är Sverigedemokraterna som har källkoden till en realistisk och ansvarsfull migrationspolitik. Det ville naturligtvis inte statministern medge. Han fortsatte läsa från sitt politiska radband. Och där är det hugget i sten. Sverige tar störst ansvar. Sverige är ett generöst, demokratiskt och öppet land som gör allt för att maximera intaget av migranter – asylflyktingar såväl som sociala/ekonomiska flyktingar.

Men vem fick stopp på Löfven och hans vänstervänner? Insåg han möjligen att regeringens politik har varit ansvarslös och vårdslös, både mot invandrarna, mot myndigheterna, mot kommunerna och mot de svenska skattebetalarna? Förstod han till sist att vi går mot en total systemkollaps och att notan kommer att bli alltför stor för att kunna försvaras? Hade han möjligen pratat med finansministern och hade de gemensamt förstått att migrationspolitiken skulle kräva både stor upplåning och stora skattehöjningar och därför var inne på en politiskt och ekonomiskt ohälsosam väg?

Hur som helst, nu blev det stopp i maskin. Men de som redan kommit in i landet finns nu här. Såväl de med asylskäl som de som saknar asylskäl. Ungefär 160 000 hittills i år och året är inte slut än. Det blir ett mödosamt arbete för Migrationsverket och polismyndigheten att skilja agnarna från vetet och genomföra den omfattande avvisningsprocess som nu väntar. Och leta rätt på alla de som kommer att avvika, d. v. s. gömma sig i landet. Och allt detta för att den svenska regeringen visat en obegriplig slapphet vad gäller kontroll av vilka som kommer in i landet. Framför oss står också betydande kostnader. Att vi under tre år i princip stoppar immigration a la svensk modell innebär inte att kostnaderna upphör. Migrationsverkets prognos på 270 miljarder kronor under åren 2016 -2019 kvarstår sannolikt. De som kommit hit ska ha asylboenden under prövningsprocessen, utbildning till barn och vuxna, sjukvård, bostäder. Till detta kommer omfattande försörjningsstöd under flera år innan arbetsmarknaden kan erbjuda arbete. Och många kommer aldrig i arbete.

Nu måste vi också ställa frågan vem som ska betala för regeringarna Reinfeldts och Löfvens katastrofala migrationspolitik och de helt onödiga kostnader och åtaganden som har samlats under de nästan fem år som gått sedan februari 2011.

Först till kassan bör Löfven vara. Han har med sin vårdslösa politik med berått mod försnillat miljarder från det svenska folket. Det är fattigpensionärerna som ska betala. Det är barnfamiljerna som ska betala 15 000 kr per år över skattsedeln. Det spelar ingen roll om finansministern lånar upp pengarna. Återbetalningskravet ligger alltid fast. Även Reinfeldt bör ställa sig i kassakön. Han var tillsammans med Fridolin grundare till allt vansinne.

Det finns också en del av befolkningen som anser att invandringen bör öka eller vara oförändrad. En senare mätning visar att ca 42 procent tycker så. Statsråden i regeringarna Reinfeldt och Löfven bör tillsammans med dessa 42 procent starta upp en Crowdfunding där de pantsätter sina tillgångar och framtida löner. Allt i syfte att avlasta den del av befolkningen som tidigt förstått att vi inte kan driva en migrationspolitik som leder till kraftigt höjda statliga och kommunal skatter, ökad statlig upplåning, kollaps i våra välfärdssystem. Och som förgäves protesterat mot galenskapen. Även delar av näringslivet har visat positiv inställning till en omfattande invandring. Bra med mycket billig arbetskraft. Och debattinlägg har förekommit med förslag att vi bör göra ingrepp i arbetsrätten. Så visst är det naturligt för näringslivet att delta i pengainsamlingen.

En Crowdfunding bör sikta på förslagsvis 200 miljarder kronor i ett första steg. Inga större problem med de vinster som flertalet större företag redovisar; och med de väl tilltagna löner som drabbat statsråden. Det legala och administrativa bör inte var något problem. Det finns många finansiella kreatörer.

Det är bara att skrida till verket. Löfven som nu förlorat sin stora utmaning mot Sverigedemokraternas vision om en anständig migrationspolitik bör vara den som tar initiativ i frågan.

Thomas Franson