Nästan 11 000 asylsökare på bara sju dagar. Det är det högsta antalet någonsin enligt Migrationsverkets siffror. Den i särklass största gruppen är nu afghaner och i synnerhet då ensamkommande ”barn”.
Medan den politiska debatten om flyktingar och migranter nu förs i ett – sig beroende på hur man ser på saken − betydligt hårdare alternativt mer realistiskt tonläge, strömmar allt fler människor till Sverige.
Perioden 3-9 november slogs ett nytt rekord. På bara dessa sju dagar anlände 10 822 asylsökare och Migrationsverket kan konstatera att detta är en aldrig tidigare skådad toppnotering.
Den absolut största gruppen – 4 906 personer – kommer från Afghanistan, därefter kommer Syrien med 2 739 och på tredje plats Irak med 1 410 asylsökare.
Men det räcker inte med att antalet asylsökare i sig slog rekord; av dessa 10 822 personer var 3 214 ensamkommande personer som definieras som ”barn” och så många har det heller aldrig förr kommit under en sjudagarsperiod. I fråga om den gruppen är ordningsföljden den samma som antalet asylsökare totalt. Efter Afghanistan är det ett rejält fall till tvåan, Syrien, varifrån bara 248 så kallade barn kommer. Trean på listan är Irak med 92 asylsökare.
Det är inte bara när det gäller det totala antalet asylsökare som Sverige utmärker sig på den europeiska spelplanen. Också när det gäller afghaner sticker Sverige ut. I Tyskland är dörrarna nu på god väg att stängas just för den gruppen, som nu är den snabbast växande som kommer till Europa i hopp om asyl.
Bara hittills i år har – enligt FN:s flyktingorgan UNHCR – 124 000 afghaner sökt asyl i något europeiskt land, och jämfört med fjolåret är det en fördubbling, skriver brittiska The Telegraph.
Var fjärde asylsökare som nu är på väg via västra Balkanrutten antas vara från Afghanistan och den tyska förbundskanslern Angela Merkel, som i hemlandet, och inte minst då av hennes eget systerparti i Bayern, CSU, blir allt mer ifrågasatt för den öppna dörrens politik, har tydligen fått kalla fötter. ”Mutti” Merkels regering bedömer nu att i alla fall hälften av de afghaner som är på väg till Tyskland inte är äkta flyktingar utan migranter – alltså personer som kommer av ekonomiska skäl.
Redan nu får ungefär hälften av afghanerna tyskt avslag på sina asylansökningar och de som kommer från områden som bedöms säkra, exempelvis huvudstaden Kabul, kommer att skickas tillbaka dit. De som däremot kommer från talibankontrollerade områden ska också fortsättningsvis erbjudas asyl i Tyskland.
Som Samtiden tidigare har redogjort för, skärper även nu Norge kraven på asylsökare och i synnerhet då afghaner.
På de senaste två veckorna har Norge sett en stadigt ökad ström av afghaner som per cykel har korsat gränsen mot Ryssland vid Storskog.
När Samtiden senast skrev om de cyklande asylsökarna i norra Norge var det fortfarande mest syrier som tog sig in i landet det vägen, men enligt Verdens Gang på nätet är det nu i stort sett bara afghaner.
När norska utrikesdepartementet, Utlendingsdirektoratet, UDI, nu på Facebook informerar om landets skärpta asylregler, är det i huvudsak afghanerna som är målgruppen. Många av de cyklande asylanterna har haft uppehållstillstånd i Ryssland sedan flera år tillbaka – två som VG har talat med har bott i Ryssland i 15 respektive 8 år – och de får nu veta att de kallt kan räkna med snabbehandling, avslag och deportering. Samma sak gäller personer som kommer från säkra områden i Afghanistan. Afghaner som kommer från områden som inte bedöms säkra kommer också de att skickas tillbaka till hemlandet, men då till sådana delar som anses vara riskfria.
Den svenska uppfattningen om hur pass säkert Afghanistan egentligen är, har varierat. För ungefär två år sedan, i januari 2014, bedömde Migrationsverket att säkerhetsläget hade förbättrats. Detta fick till följd att antalet asylsökande afghaner minskade något jämfört med 2013.
Men i somras gjorde verket en helt annan bedömning. Med undantag för ett antal provinser, bland andra Kabul, ansågs säkerhetsläget vara sådant att det ”når upp till kravet för inre väpnad konflikt”. Utifrån detta fattades ett nytt beslut, vilket av afghaner på flykt tolkades som att det åter blivit lättare att få asyl i Sverige och följaktligen ökade strömmen igen, uppger SVT.