Angela Merkel öppnade dörrar och fönster på vid gavel för migranterna. Men nu stängs de. Den politiken måste ändras, säger EU-presidenten  Donald Tusk efter toppmötet i Bryssel.

Stärkta yttre gränser och en miljard euro, cirka 9,5 miljarder i svensk valuta, till FN-organen UNHCR och WFP är något av det som EU-ledarna kom överens om efter onsdagskvällens sju timmar långa snabbinkallade toppmöte som var föranlett av just den på gående migrantkrisen.
Flera europeiska länder knäar redan under den börda massflykten från bland annat Mellanöstern och Nordafrika innebär, men Donald Tusk varnar för att Europa har mer att vänta:
− Den största vågen av flyktingar och migranter har ännu inte kommit, säger han enligt brittiska BBC.

I början av september öppnade Tysklands förbundskansler Angela Merkel, i vad som av många uppfattades som en storslagen gest, landets portar på vid gavel och bjöd alla syriska flyktingar varmt välkomna. Det var en invitation som hon inte behövde upprepa: en massiv flodbölja av ”syriska flyktingar” tog sikte på Tyskland när Merkel frikostigt satte de gemensamma EU-reglerna ur spel.

Men – som Samtiden också har berättat – var de flesta objudna gäster från bland annat Sudan och Afghanistan, ”förklädda” till syriska krigsflyktingar.
Om det var konsekvenser som ”Mutti” Merkel inte hade kunnat förutse eller om det fanns andra anledningar har inte framgått, men det tog i alla händelser inte lång tid förrän Tyskland såg sig tvingat att återinföra gränskontroller.
Skarpt kritiska röster höjdes mot den öppna dörrens politik både i och utanför Tyskland. Inte minst rasade Dansk Folkeparti som menade att Merkels gästfrihet var ett hot mot stabiliteten i Europa och som förutspådde att den tyska politiken också skulle slå mot Danmark – farhågor som också besannades. Och nu säger Donald Tusk alltså att det inte fungerar med öppna dörrar och fönster.

De 28 EU-ledarna enades på mötet om att unionens yttre gränser måste stärkas. Detta är något som inte minst Ungern, under ledning av premiärminister Viktor Orbán, har kämpat för i både ord och handling, vilket har lett till att han har utsatts för våldsamma anklagelser.
Innan mötet förklarade Orbán att den allra viktigaste frågan var försvaret av Greklands gränser: om Grekland inte ensamt klarar detta måste Europa gå samman, sa han enligt Hungary Matters.
På onsdagen sattes för övrigt migrantrekord i Ungern: polisen uppger i dag, torsdag att 10 046 människor tog sig in i landet från i huvudsak Kroatien och strömmen av migranter som via västra Balkan är på väg mot norra Europa fortsätter, skriver Yahoo News.

Men efter mötet kunde en besviken Orbán konstatera att ”Europas yttre gränser fortfarande inte försvaras”.
Detta beklagas också av Zoltan Kovacs, den ungerske premiärministerns talesman:
− Det är mycket olyckligt att vi fortfarande inte kan ta itu med den grundläggande frågan, det vill säga skydd och kontroll av Europas gränser. På den punkten var toppmötet inte framgångsrikt, säger han till BBC enligt The Guardian.

Förutom löften om miljardhjälp till FN:s flyktingorgan UNHCR och livsmedelsprogrammet World Food Program, WFP, samt stärkt kontroll vid de yttre gränserna, hette det i ett gemensamt uttalande efter mötet att unionen ska vara Grekland och Italien behjälplig med expertis på de platser som tar emot de största migrantmassorna. Senast i november ska dessa så kallade ”hot spots” vara upprättade.

Vidare ska mer hjälp ges till Libanon, Jordanien, Turkiet med flera länder och med just Turkiet ska EU ha en, som det uttrycks, ”intensifierad dialog”. Assistans utlovas även till Balkanländerna, som nu har blivit migranternas viktigaste rutt på väg norrut.
EU-kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker, förklarar sig mycket nöjd med mötet – i alla fall klimatmässigt – och säger att det var ”utmärkta samtal” i en ”atmosfär som var bättre än väntat”.

Även Angela Merkel säger sig vara belåten:
− Jag fick känslan av att detta är en uppgift som vi ska tackla tillsammans, säger hon till BBC.
Den tyska förbundskanslern menar också att den syriske presidenten Bashar al-Assad ska involveras i samtal som syftar till att få slut på det inbördeskrig som till stor del orsakar massflykten till Europa.
Matteo Renzi, premiärminister i det av krisen starkt prövade Italien, kan dock inte låta bli att ge en känga till ”EU-ledare” som ”i affekt” hade satt Dublinöverenskommelsen, enligt vilken migranter måste söka asyl i det första EU-land de kommer till, ur spel.

Frankrikes president François Holland vill nu se en internationell flyktingkonferens och sänder därmed en signal till både USA och Kanada som han anser måste ”göra sin del”. Att USA anklagas för att göra för lite tycks dock inte bekymra Barack Obama som så sent som i tisdags försökte pressa EU-länderna till att ta ”en rättvis flyktingandel”.

Men om många EU-ledare, dock inte alla, förklara sig nöjda med utgången av gårdagens toppmöte, kommer kritik också från UNHCR. Organisationen konstaterar med bestörtning att deltagarna inte kunde enas om att ge ”flyktingarna lagligt skydd”.
Enligt Donald Tusk var gårdagens möte, även om det inte kunde stoppa krisen, i alla fall ett steg på vägen. Ett nytt möte med EU-ledarna är nu aviserat till oktober.