Att EU-medborgare har jobbat i ett annat medlemsland innebär inte med automatik rätt till diverse bidrag under längre tid. På detta har medlemmarna i familjen Alimanovic, som är svenska medborgare, fått svart på vitt av EU-domstolen.

Bosnienfödda Nazifa Alminanovic och hennes tre barn, som alla såg dagens ljus i Tyskland, kom till Sverige 1999 för att i juni 2010 återvända till Tyskland. Här hade modern och den äldsta dottern, 21-åriga Sonita, flera tillfälliga jobb som varvades med, som det heter i pressmeddelande från EU-domstolen: sysslsättningsfrämjande åtgärder” som varade kortare tid än ett år.
Dessa olika anställningar och åtgärder tog slut i maj 2011 och därefter har de två inte arbetat alls. Under ett halvår, från och med december 2011 och till och med maj året därpå, fick mor och dotter ekonomisk stöd enligt grundgarantin i form av försörjningsstöd för långtidsarbetslösa. De två andra barnen, en 17-årig dotter och en 16-årig ,som uppges vara arbetsoförmögna, fick socialbidrag.

Om man har arbetat i ett EU-land mindre än ett år bevarar man bara sin status som arbetstagare och rätten till uppehåll i sex månader. Därefter kan man inte utvisas, men man kan heller inte räkna med att bli försörjd på bidrag.
Därför satte Jobcenter Berlin Neukölln år 2012 stopp för vidare utbetalningar. Detta motiverades just med att modern och dottern inte var berättigade till bidrag eftersom de är svenska medborgare – och därmed utlänningar – vars rätt till uppehåll endast berättigas av att de söker jobb. Och som en konsekvens av det beslöts att de två andra barnen inte heller var bidragsberättigade.

Efter att domstol i Tyskland har ställt frågor och bett om klargörande, hamnade fallet på EU-domstolens bord i Luxemburg som idag, tisdag, har konstaterat att det tyska beslutet om indragna bidrag var helt i sin ordning.
Domen går helt i linje med den som EU-domstolen avkunnade i november i fjol då en 25-årig arbetslös rumänsk kvinna, Elisabeta Dano, tillsammans med sin son, hade rest till Tyskland, enligt BBC uppenbarligen bara i syfte att få bidrag. Några som helst ambitioner på att söka jobb hade hon nämligen inte visat. Däremot fick hon barnbidrag av den tyska staten, men något annat ekonomiskt stöd kunde det inte bli tal om.

Enlig domstolen kunde rumänskan heller inte kräva att få uppehållstillstånd i Tyskland eftersom hon inte kunde försörja sig själv och sonen med egna medel.
I EU-kommissionens svar på detta utslag hette det att man hela tiden har betonat att rätten till fri rörlighet inte innebär en obegränsad rätt att kräva bidrag och domen innebar att EU-domstolen också bekräftade detta.

Domstolen slog också fast att utslaget på inte sätt innebar att invånare från andra EU-länder diskrimineras då de nekas icke-avgiftsfinansierade förmåner som, i det här fallet, tyska medborgare är berättigade till.
EU-domstolens beslut välkomnades av bland andra den brittiske premiärministern David Cameron som menade att det visade på ”vanligt sunt förnuft”.
Den tyske EU-parlamentarikern Manfred Weber, som också är EPP:s gruppledare, såg domen som ett bevis på att EU-länder kan säga nej till social turism utan att trotsa principen om medborgarnas rätt till fri rörlighet, uppger BBC.