Erbjudandet om att ta emot 1 000 extra flyktingar kan kosta Danmarks statsminister dyrt. Dansk Folkeparti, som nu firar 20 år och fortsätter att vinna mark, lovar Lars Løkke Rasmussen hämnd.

En stram invandringspolitik och färre flyktingar. Det var ett av Venstres löften inför valet den 18 juni. Trots att partiet gjorde ett katastrofval och tappade 13 mandat kunde Lars Løkke Rasmussen ändå återta den statsministerpost som han förlorade till socialdemokraternas Helle Thorning-Schmidt 2011. Men valets absoluta vinnare blev Dansk Folkeparti, DF, som med partiledaren Kristian Thulesen Dahl i spetsen blev Danmarks näst största parti. Detta till trots valde Thulsen Dahl att stå utanför regeringen och efter diverse turer återstod för förloraren Lars Løkke bara att bilda en ren Venstre-regering. För att få igenom sin politik är han således beroende av inte minst DF.
Men nu ser sig DF ha all anledning att ompröva sitt stöd och sin lojalitet.

Danmark står utanför det europeiska flyktingsamarbetet, men statsministern har ändå lovat den tyska förbundskanslern Angela Merkel att landet ska ta emot 1 000 extra flyktingar. Och detta har fått DF att gå i taket.
− Lars Løkke har valt att göra flyktingpolitik med de röda och det är riktigt dumt gjort av honom också med tanke på de förhandlingar som kommer. Det är ett oklokt beslut och det har chockat oss i DF, säger partiets vice ordförande Søren Espersen till dagstidningen BT.
Rasmussens svek innebär att DF:s intresse av att visa lojalitet med Venstre har svalnat betydligt och enligt Søren Espersen kommer detta att svida rejält i skinnet på Løkke. Nu i höst väntar budgetförhandlingar och till våren en skattereform. Dessutom är det, som Espersen uttrycker det, ”en massa andra saker” och Lars Løkke ska nog inte vara säker på DF:s stöd. För precis i den fråga där det borgerliga samarbetet tidigare fungerade bra – invandringspolitiken – har Løkke lierat sig med den motsatta sidan.
− Men han kan inte både räkna med ett solitt och lojalt stöd från oss och samtidigt springa runt och göra flyktingpolitik med de röda. Det går inte, säger Søren Espersen.

När den eskalerande migrant- och flyktingkrisen för ett par veckor sedan slog till på allvar också mot Danmark och Lars Løkke gjorde sina utfästelser om 1 000 extra flyktingar var DF:s krav att de, så snart det bara var möjligt, skulle skickas tillbaka till hemländerna. Men det var en garanti som partiet inte har kunnat få och beslutet kommer nu att genomföras utan DF:s medverkan.
Søren Espersen betonar att DF inte har intresse av att fälla regeringen, men samtidigt ser han det som ett stort problem att Venstre inte på något sätt har velat tillmötesgå DF i de två frågor som ligger partiet varmast om hjärtat: gränskontroll och invandring.
− Och det går inte i längden, konstaterar Espersen, som också menar sig kunna ana nya flyktingvågor som kommer att bli ”katastrofala” för Danmark.

Den 3 mars ska danskarna folkomrösta om en ändring av vilka förbehåll på rätts- och inrikesområdet som landet ska behålla i förhållande till EU.
Blir resultatet där att Danmark ger upp sina undantag förutspår Søren Espesen en mörk framtid eftersom landet då att inte längre självt får bestämma hur många flyktingar som ska tas emot.
− Då tvingas vi in i alla möjliga kvoter och de 160 000 som nu har kommit till Europa kommer bara att vara förtruppen, säger han.

Men samtidigt som DF kokar av vrede över det som upplevs som ett svek från Lars Løkkes sida, finns all anledning till glädje. Partiet, som nu i helgen har firat sin 20-årsdag, kan konstatera att marschen framåt fortsätter på alla fronter. Så sent som 1999 förkunnade dåvarande statsministern, socialdemokraten Poul Nyrup Rasmussen, att Dansk Folkeparti aldrig någonsin skulle bli rumsrent. Men det var en förutsägelse som rejält på skam. Vid årets val till folketinget röstade lite drygt var femte dansk på DF och när det gäller medlemmar är partiet nu uppe på rekordnivå: 17 122 efter att 2 535 personer har strömmat till bara under det senaste året.

Uppenbarligen är det partiordföranden själv, Kristian Thulesen Dahl, som är den stora magneten. Sedan han 2012 övertog ledningen efter partiets grundare Pia Kjærsgaard – som nu är folketingets talman – har DF bara vuxit och vuxit och mellan 2013 och 2015 har partiet fått i runda tal 2 500 nya medlemmar om året, skriver Altinget.
Och inte nog med att DF uttrycker sitt missnöje över Venstre och Lars Løkke Rasmussen. De danska väljarna gör också tummen ner och enligt den opinionsundersökning som Altinget publicerade nu i veckan, har regeringspartiet backat ytterligare och skulle bara få 17,3 procent av rösterna om det vore val i dag. Detta kan jämföras med de 19, 5 procent som partiet fick vid valet i juni.

Erik Holstein, Altingets politiske kommentator, pekar på regeringens hantering av flyktingkrisen som en möjlig förklaring till tillbakagången.
− Man har hela tiden ändrat ståndpunkt och inte anat vad man skulle göra den dag som stora flykting- och migrantgrupper stod vid Danmarks gränser. Även om detta ju kunde förutses, säger han.

En annan trolig orsak är, enligt Erik Holstein, att Venstre har handlat tvärtemot det partiet gick till val på.
− Løkke lovade en stram invandringspolitik och färre flyktingar och nu fraktar man flyktingar och migranter från Tyskland i extra bussar utan registrering. Løkke ville bli bedömd utifrån i vad mån han kunde minska antalet flyktingar och det har han nu också blivit, säger han.