För andra månaden i rad minskade antalet asylsökande i Danmark. Än är det dock för tidigt att säga om det beror på de försämrade ekonomiska villkor som började gälla i går, den 1 september. Regeringspartiet välkomnar utvecklingen, men vill se en fortsatt nedåtgående trend.

I augusti sökte mellan 1 400 och 1 600 personer asyl i Danmark. Det är en betydlig minskning jämfört med samma period i fjol då antalet var uppe på 2 302, skriver Jyllands-Posten.
Under årets första sex månader kom det i stort sett lika många asylsökare som under första halvåret 2014, men i juli skedde ett trendbrott: 1 038 asylsökande mot fjolårets julisiffra som hamnade på 1 733.
Marcus Knuth, talesperson för regeringspartiet Venstre i frågor som rör integration, ser mycket positivt på de nya siffrorna, men säger till tidningen att antalet ska ner mer – till och med mycket mer.

Frågan är vad minskningen beror på. Enligt Marcus Knuth är det kanske ännu inte läge för att dra slutsatsen att regeringens skärpta regler redan har burit frukt, men han utesluter ändå inte att de kan ha haft viss effekt.
Redan kort efter att Lars Løkke Rasmussen hade lyckats bilda regering efter valet i juni, flaggade den då nyutnämnda integrationsministern Inger Støjberg för de minskade integrationsbidrag som började gälla från och med den 1 september.
Som Samtiden i tidigare artiklar har berättat handlar det om rejäla minskningar. Ett par med två barn som hittills har fått 15 300 kronor i månaden – i svenska pengar nästan 18 900 – får nu klara sig på 8 900 kronor, motsvarande ungefär 11 000 i svensk valuta.

Marcus Knuth håller det inte alls för osannolikt att människosmugglarna, som inte sällan förser migranterna med detaljerade uppgifter om de olika ländernas bidragssystem, har varit väl medvetna om den danska åtstramningen och att detta kan förklara Danmarks minskade attraktionskraft. Men om det verkligen förhåller sig så är det för tidigt att säga, menar han.
Utan att nämna en övre gräns har regeringen upprepade gånger sagt att antalet asylsökande ska minskas. Inte heller Marcus Knuth avslöjar vilken nivå han tycker är rimlig, men en minskning på 30 procent jämfört med i fjol, då landet tog emot sammanlagt 14 792 asylsökande, anser han inte vara tillräcklig.

− Nej för det är fortfarande en siffra som är enormt hög jämfört med ett par år sedan, säger han och pekar på ”andra skandinaviska länder” som inte alls är ”utsatta för samma press”.
Som exempel tar han då Finland – som i egentlig bemärkelse inte är en del av Skandinavien, men som ingår i begreppet Norden – och konstaterar att det landet i fjol bara tog emot 150 asylsökande från Syrien och jämför med de 7 000 som kom till Danmark.
I Norge minskade antalet asylsökande totalt i fjol med fem procent jämfört med året innan – från 10 344 till 9 834 och av dessa var 1 647 från Syrien.
Under 2014 tog Sverige emot 30 600 asylsökande från Syrien.

Marcus Knuth vill gärna att Danmark ska närma sig den finska nivån, men han slår också fast att han ”självklart” ’är för en ökad dansk insats närområdena. Dessutom är det nödvändigt att föra en dialog med EU om hur problemet ska lösas.

Enligt Migrationsverket hade under perioden januari-augusti i år 9 932 personer från Syrien sökt asyl i Sverige. Jämfört med förra året är det en minskning med 5 245 personer eller 35 procent. Syriernas förstahandsval är numera Tyskland och anledningen till att Sverige inte längre anses vara så attraktivt förklarar verket bland annat med långa handläggningstider för asyl och anhöriginvandring.