I februari sköt han ihjäl två personer och sårade sex innan han själv dödades av polis. Nu blir Köpenhamnsterroristen Omar El-Husseins liv film. Regissören vill fokusera på 22-åringens väg till radikalisering.

”Lukkede øjne” – Slutna ögon – blir titeln på den långfilm det danska film- och produktionsbolaget Zentropa nu har börjat förbereda. Regissören Manyar Parwani ska skapa en berättelse om mannen vars radikalisering ledde till våldsdåden i den danska huvudstaden den 14 och 15 februari i år.
Europa har fått se och uppleva flera terrorattentat under bara det senaste decenniet, men Manyar Parwani säger till nyhetsbyrån Ritzau att det som skedde vid kulturhuset Kruttønden och synagogan i Köpenhamn har påverkat honom speciellt mycket.

− Och därför beslöt jag mig för att undersöka om det är möjligt för mig att släppas in i Omars slutna och mörka värld för att därigenom kunna undersöka fenomenet mer generellt, säger han.
Han vill helt enkelt försöka förstå vad som föregick i Omar El-Husseins huvud och vilka sociala förhållanden det är som kan bidra till att en ung kille kan bli så radikaliserad att det slutar med att han uppfattar sin fruktansvärda handling som ett hjältedåd.

Manyar Parwani är född i Afghanistan och det är just hans invandrarbakgrund som gjorde att Peter Aalbæk Jensen, som är producent och som tillsammans med Lars von Trier grundade Zentropa 1992, nappade på kroken.
− Hade det varit några grisfärgade danskar som ville göra filmen hade jag avvisat det blank, säger han till DR Kultur.
Bortsett från att de två herrarna känner varandra väl och i många år har gjort filmer tillsammans har– enligt Peter Aalbæk Jensen – Manyar Parwani också den fördelen att han har tillgång till samma miljöer som Omar Abdel Hamid El-Hussein hade.

Det är bara ett halvår sedan som terrorattentaten ägde rum och Judiska församlingen är skeptisk till hela projektet som man befarar kan bli till mer skada än gagn och som dessutom ligger för nära i tiden.
Dan Rosenberg Asmussen, ordförande för Judiska samfundet i Danmark, säger till Ritzau att han är orolig för att filmen ska skapa förståelse för ”en mordisk gärning” och sympati för attentatsmannen. Och det anser han inte är vad offrens efterlämnade behöver.
− Attentatet var en fruktansvärd och oförlåtlig handling. Jag kan se en risk för att en fictionfilm kan skapa förståelse för mördarens motiv, säger han och tillägger att det samhället inte behöver är en film som säljer i biografen − däremot förståelse för det inträffade för att man därigenom ska kunna förhindra något liknande i framtiden.

Ib Bondebjerg, professor vid Köpenhamns universitet, har en annan uppfattning och ser inga problem med en film om Omar El-Hussein och hans gärningar. Enligt honom är det naturligt att göra film om något som skrämmer eftersom man då bättre kan bearbeta det hemska.
− Nyheter är en sak, men fiktion får oss att känslomässigt komma närmare, säger han till Ritzau.
Ib Bondebjergs uppfattning är att fiktionen många gånger överlägsen både nyheter och fakta eftersom man kommer längre in och därmed också uppnår en annan insikt.
− Jag menar att man beskriver mer och försöker förstå lite bättre, säger han.

Judiska församlingens kritik om att filmen dels kommer för snart efter attentatet, dels kan bli ett försök att väcka sympati för mannen bakom det, håller han inte alls med om.
− Det kan givetvis bli obehagligt och man kommer nära. Men om man gör det för att skapa förståelse är väl alla intresserade av det – även om det kan göra ont, säger han.
När Omar Abdel El-Hussein på eftermiddagen den 14 februari slog till mot kulturhuset Kruttønden var hans mål egentligen den svenske konstnären Lars Wilks som befann sig där för att delta i en debatt. Men El-Husseins första offer blev filmregissören, den 55-årige Finn Nørgaard, som för övrigt en gång var praktikant hos Peter Aalbæk Jensen. Senare på lördagsnatten sköt den 22-årige terroristen ihjäl 37-årige Dan Uzan, som stod vakt vid synagogan i Krystalgade under en Bat Mitzva som pågick där. Vid 05-tiden på söndagsmorgonen dödades El-Hussein av polis.