Anna Mee Allerslev, integrationsborgmästare i Köpenhamn, aviserar tuffare tag mot föräldrar som har radikaliserade barn. Om de inte samarbetar med eller till och med motarbetar kommunen kan de mista barnbidraget.

Det finns föräldrar som inte axlar sitt ansvar och inte ger sina barn det stöd och den hjälp de behöver. Sedan 2006 har kommunerna i Danmark kunnat använda sig av ett speciellt verktyg – ett så kallat föräldraåliggande – som ska klargöra vilka skyldigheter de faktiskt har när det gäller barnens uppförande och utveckling och att hålla dem borta från kriminalitet.

Om kommunen anser att ett barn är i riskzonen, kan föräldrarna till exempel åläggas att se till att barnet kommer till skolan eller förskola. De kan också beordras att delta på föräldramöten och i samråd om barnets skolgång, följa barnet till bestämda fritidsaktiviteter, se till att ätteläggen är hemma på bestämda tider på kvällarna och inte ute och springer eller delta i föräldraprogram. En annan skyldighet kan vara att föräldrarna ska närvara på möten med relevanta myndigheter där barnets problem diskuteras.
Kommunerna håller koll på att föräldrarna verkligen håller det avtal de har ingått. Skulle så inte vara fallet kan det för familjens del bli fråga om ekonomiska konsekvenser i form av minskat barnbidrag.

2013 dristade sig den dåvarande socialdemokratiska social- och integrationsministern Karen Hækkeup att ta upp frågan om föräldraåliggande när det gällde invandrarfamiljer som inte såg till att barnen gick i skolan. Men de tankarna möttes av ramaskrin, inte minst då från just Anna Mee Allerslev, Radikale Venstre. I ett debattinlägg avfärdade hon förslaget som ”högerorienterad populism” och talade om en allt för brutal ekonomisk piska, skriver Berlingske. Och hon fick då också medhåll från partikamraterna på Christiansborg.
Men nu har borgmästaren, som ansvarar för integration och sysselsättning, alltså ändrat hållning, något som hon motiverar med att hon befarar att det verktyg som kommunerna de facto har inte används just när det gäller invandrarfamiljer som underblåser barnens radikalisering, ett problem som är relativt nytt.

Två sådana fall har redan fått konsekvenser. I Aarhus tvångsomhändertogs en 15-pojke då man misstänkte att hans far var på väg att radikalisera honom och skicka honom på jihad till Syrien. En familj i Köpenhamn miste barnbidraget då kommunen befarade att pappan hade radikaliserat sina två söner, 14 respektive 17 år gamla. Den saken slutade med att familjen lämnade familjen Danmark.
Socialarbetarna gör dock tummen ner för borgmästarens tankar och menar att hon ska låta fackfolket avgöra vilka metoder de vill använda sig av. Dessutom pekar Majbrit Berlau, ordförande för Socialrådgivarföreningen, på att man inte har de bästa erfarenheter av just föräldraåligganden.
− Och om man vill man komma åt föräldrar som av religiösa skäl stöttar barnen i en utveckling som är fel, kommer det att vara utan effekt. För dem kvittar det om vi drar in bidragen, säger hon till Berlingske.

Men om socialarbetarna är negativa, är tongångarna de motsatta bland de borgerliga politikerna i Köpenhamns rådhus som i stället välkomnar Anna Mee Allerslevs förslag. Konservativa Mette-Katrine Buch ser det som ”helt fair” att samhället ställer krav på föräldrar som man misstänker låter sina barn slå in på fel bana. Sådana familjer ska inte få segla runt ostörda och för sig själva i åratal, menar hon.