De politiskt korrekta vänsterjournalisterna vakar som etterdrypande drakar över händelser av negativt slag som på något sätt kan knytas till invandringen. Läskunniga människor i vårt land serveras varje dag nyheter om; skjutningar, knivattacker, mordförsök, kastade granater, bränning av bostadshus, bilar, flyktingförläggningar mm. Oavsett tillrättalagd statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå) så upplever en stor del av svenska folket med rätta att kriminaliteten har ökat i vårt samhälle och att trenden ser ut att vara eskalerande. En oproportionerlig del av kriminaliteten kan tyvärr härledas till invandringen. Trots pressens desperata försök att dölja eller tona ned detta dystra förhållande så kan människor räkna ut detta förhållande med bakdelen.
Den amerikanske litteraturvetaren Harold Bloom introducerade mycket träffande begreppet ”förtrytelsen skara” för de vänsterflummare och tokfeminister som relativiserade litteraturen och där det politiskt korrekta var viktigare än det rent litterära, där litteraturens politisering var viktigare än kvaliteten på det skrivna.
En av de främsta företrädarna för den svenska förtrytelsens skola är Aftonbladets Karin Pettersson som nu senast skrev under rubriken ”Skrikhögern har misslyckats helt”! Hon ondgör sig bland annat över att borgerliga tidningar menar att ”ensamkommande flyktingbarn” tar i anspråk en oproportionerlig del av socialtjänstens resurser (GP) eller att tiggeri borde förbjudas då det förstör Sverigebilden (DI) samt har mage att använda ordet ”volymer” i samband med antalet nytillkomna invandrare.
Spektakulära händelser som knivmorden i Ikeas varuhus i Västerås där en eritrean som nekats asyl tog till kniven och släckte två helt oskyldiga människors liv får naturligtvis stort utrymme, inte minst i sociala medier. Det är ofrånkomligt att de som är kritiska till den förda invandringspolitiken får vatten på sina kvarnar av den utbredda kriminaliteten bland invandrare. Visst, alla brott skall hänföras till enskilda individer i själva lagföringen. Detta hindrar dock inte att det kan finns en kausalitet mellan vissa fenomen och kriminalitet. Ingen vaken och sunt tänkande människa kan undgå dra slutsatsen att det föreligger en sådan kausalitet mellan okontrollerad massinvandring, inte minst från utvecklingsländer, och brottslighet. Vänsterns megafoner kan inte ändra på detta. Tvärtom, tokvänstern ses allt mer som rent samhällsundergrävande utan förankring i den verkliga världen. Fredrik Johansson i SvD påpekar att den indignation som Karin Pettersson är en så prominent kolportör för blivit närmast ett yrke och bidrar i hög grad till det allt mer förgiftade debattklimatet.
Så snart icke socialistiska medier eller politiker påpekar det odiskutabla angående invandring och brottslighet sprutar drakarna etter från sina klipphyllor och ondgör sig över att tragiska händelser används i politiska syften. När tragiska händelser däremot kan knytas till högergrupper sker alltid från förtrytelsens skola en skruvad koppling till Sverigedemokraterna. Talmannen Björn Söder angreps kraftfullt av vänstern då han hade mage att se Ikeamorden i ljuset av massinvandringen, inte minst från Afrika. En majoritet av svenska folket ser nog på saken ungefär som Söder.
Nu är det inte endast de spektakulära invandrarrelaterade brotten som påverkar människorna. En bekant på ett förlag som jag använder ursäktade sig häromdagen att han återkopplade lite sent. Hans bil hade bränts upp under natten och han blev förståeligt nog omskakad av händelsen. Jag svarade honom och påpekade att de flesta av dessa ”småbrott” inte längre får någon medial uppmärksamhet och nästan aldrig lagförs. Den drabbade berättade att han blivit uppringd av polisen dagen efter att hans bil eldats upp. Det lakoniska och mindre uppmuntrade beskedet var att ”utredningen lagts ned”!
Detta är dagens Sverige. Skeppet slörar för fulla segel mot klipporna. Och högst upp i utkikskorgen turas framstående företrädare för förtrytelsens skola om att meddela att kursen är korrekt och fan tar den som hävdar något annat. Problemet är att dessa dödgrävare inte endast som de gamla piraterna har en lapp för ena ögat. De har en svart bindel för bägge ögonen. Vi andra står på däck och väntar på den stora smällen. Vi kan redan höra hur de vassa reven börjar riva i skrovet men Karin Pettersson högt uppe i utkikskorgen är inte endast blind utan även döv. I hennes inre susar den vänstervind hon så gärna suggererar fram. Hon ser Paradiset där vi ser Armageddon.
Olof Hedengren